Maten var god, showen var mycket bra, jag fick skratta, vi gick till Riche och konstaterade att vi var glada över att inte vara singlar längre och hängde i den här baren var och varannan kväll, vi gick vidare till Anglais och mötte upp LA-korre och snackade roligt skvaller och så var vi hemma vid två lite smårusiga.
MEN (som Tony Irving skulle säga) vi pratade ofta om Daisy, jag ringde hem en gång vid nio (men det var ju inga problem där, hon sov gott) och när vi skulle somna låg vi först och tittade på bilder på vår bebis.
Sedan sov vi superoroligt, jag vaknade kockan sex och tittade ner i en tom vagga och suckade, klockan nio stod jag inte ut längre och ringde mamma. Daisy tog en powernap i vagnen, mådde prima så klart. Jag somnade om en stund och nu sitter vi båda och vill bara slänga oss in i bilen och hämta vår bebis.
Eller som Håkan sa:
– Det var trevligt men en kväll i månaden räcker.Och så har jag tänkt väldigt mycket på att jag just nu kunde ha varit i Madrid fyra dagar med några tjejkompisar men att jag tackade nej för jag trodde att jag nog inte skulle vara redo att vara i från Daisy så länge.
Oh my was I right!
Dessutom värker mina bröst som på en nyopererad Kissie.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar