Jo, ljus och servetter åkte ner i påsen också

Håkan chockade mig lite idag och frågade om det inte var något vi behövde från Ikea.
Jag trodde först det var ett skämt och funderade febrilt under en millisekund om det faktiskt inte fanns något.

– Jo, en lekmatta till Daisy kanske, drog jag till med.

Ok, sa han och så åkte vi. Jag var fortfarande lite chockad, han har ju aldrig föreslagit en tripp till Ikea frivilligt förut. Det verkar inte ligga i den manliga genen så att säga.
Men hej och hå, in med bebis, vagn och hela fadderuttan så drog vi medan Håkan slängde in en brasklapp:

– Jag har veto att när som helst säga att nä nu har jag tröttnat och vill åka hem.

Han behövde aldrig ens casha in sitt veto. Två köttbulleluncher á 16 spänn och 650 spänn ytterligare fattigare kom vi ut från Kamprad-land.
Lekmattan kostade alltså inte 650 spänn, det blev en massa andra bebisprylar också (sovpåse, såna där grejer som barnsäkrar lådor osv) och ja, självklart ljus och servetter.
Jag läste en pappablogg där han ifrågasatte varför kvinnefölk alltid köper ljus och servetter på Ikea.
Det är en bra spaning och det stämmer ju.
Tyvärr har jag inte kommit på något bra svar på hans spaning.
Mer än att ljus och servetter går ju alltid åt.

Ok, om man trycker här piper den eller nåt.