Ett par majskolvar, en skål ostbågar, gröt, soppa på tetra.
I vanliga fall är något av detta=middag när jag är ensam hemma.
I kväll chockade jag mig själv.
Gjorde som i det där programmet som gick för nåt år sedan där de öppnade kylskåpet och lagade en delikat maträtt utifrån det sorgliga utbudet.
Men i mitt kylskåp låg en oxfilé som var över från festmåltiden i går. Jag tänkte efter noga, tänkte ”nej är jag knäpp eller?”, tänkte att det kanske kunde gå ändå, tänkte ”äsch”, tänkte ”orkar jag?”, tänkte ”fan heller” och slutligen ”äh, jag kör”.
Skalade och tärnade potatis, finhackade lök, blandade lite majonnäs med senap, knäckte ett ägg och hällde bort vitan, skivade upp oxfilén, toppade med lite färsk timjan och voilá så hade jag plötsligt lagat Biff Rydberg.
Galet gott var det också, serverat med ett glas Orangina.
Jag är så sjukt stolt att det faktiskt är lite pinsamt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar