Det är som en lyxig sekelskiftesvåning fast i två våningar med en gigantisk terrass och trädgård. Det enorma köket har säkert fyra meter i tak och en sån där stor köksö i mitten, vardagsrummet är delvis ovalfromat med burspråksfönster och i ena hörnan står en kakelugn.
Hon beklagade sig över att det var rörigt med tanke på att de har tre barn men jag fann röran charmig.
Jag har aldrig velat ha hus tidigare men efter Daisy har tanken växt fram om att ”nån gång kanske det vore nåt”.
Framförallt handlar det om den där romantiserade bilden av att kliva ut genom dörren och känna gräs under fötterna och att ha sena grillfester med kompisar.
Men med ett hus kommer ju också en massa måsten.
Ett par vi känner köpte hus när de precis fått barn men sålde det efter knappt ett år. De insåg att de helt enkelt inte var husägartypen och flyttade istället till en hyresrätt i innerstan.
De hyste också den där romantiserade bilden av att bo i hus. Och vi hann faktiskt uppleva en härlig grillkväll där innan de insåg att de aldrig riktigt kunde slappna av under det där taket.
Lite som när man pluggade och tanken hela tiden gnagde att man aldrig var helt ledig. Satt man en timme framför tv:n visste man att det var på bekostnad av de där 30 sidorna man var tvungen att läsa i boken sen.
När det där paret satt i soffan tänkte de på häcken som skulle trimmas, gräset som skulle klippas, golvet som skulle slipas och de ruttnande äpplena på marken som måste plockas upp.
Nu väntar de sitt andra barn och bor i en hyresrätt där de kan ringa värden om något måste fixas.
Jag är nog mer den typen.
Några tecken på att jag inte är gjord för hus:
- Våra balkonglådor kom upp först i mitten av sommaren. Jag tog ner dem strax före jul när de hade en halv meter snö över sig och höll på att rasera hela balkongräcket.
- Vi har fortfarande knappt satt upp några tavlor i lägenheten. Vi har bott här i snart två år.
- Vi har inte bara ett utan två fasta telefonabonnemang tror jag men har fortfarande inte lyckats hitta telefonjacket. Eller orkat avsluta abonnemangen.
- Vi har fortfarande inte fixat något balkonggolv (nu är det bara ren betong) eller slipat träräcket eller fixat markiser vilket innebär att det är 200 grader varmt i lägenheten på sommaren.
- Vi har inte fixat slipning och oljning av parketten.
- Vi har en platt-tv som vi inte lyckats koppla in för det fattas ett jack i det rummet.
- Vi har glapp i belysningen ovanför diskbänken som vi nu irriterat oss på i två år.
- När vi skulle montera tvättstället tvingades vi ringa en rörmokare.
- När vi ska rengöra fönstren ringer vi en fönsterputsare.
Ja, det var några av grejerna. Vi är inte så bra på det här med att styra upp grejer som måste fixas helt enkelt.
Så det där med hus får nog vänta lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar