Att få en apa på axeln

Min man lärde sig på en ledarkurs att det finns ett uttryck för chefer som bara delegerar hela tiden och ber andra utföra ens jobb.
Det kallas att sätta en apa på någon annans axel.
I dag fick jag en apa stor som en orangutang.

En person ringde, vi kan kalla honom pappa, och bad mig om en tjänst.
Han är inte så bra på att boka biljetter på internet och ville så gärna gå på ”Ljust & Fräscht”.
Det hade släppts nya biljetter i dag till Cirkus i höst. Det hade han läst i tidningen.
Jag har ägnat timmar själv åt att försöka fixa biljetter, förgäves, till denna show och såg inte så där jättemycket fram emot att sätta mig och köra igång ett klickmaraton igen.
För på ticnet måste man gå tillbaka och börja om från startsidan typ varje gång man inte hittar biljett på valt datum.

Efter drygt tjugo minuter hittar jag två bra platser på nedre läktaren, en fredag kl 20.

Ringer personen (pappa):
– Finns det inga bättre platser?
– Eh, nedre läktare är väldigt bra och det är en fredag.
– Är det inte bakom en pelare då?
– Nej, för de biljetterna är mycket billigare.
– Finns det inget på parkett? Kan du titta vidare?

Jag börjar om.
Efter tjugo minuter är det jackpot.
Ringer personen (pappa):
– Nu har jag hittat jättebra platser. Parkett, första raden. Ja, första raden. Fast det är en måndag.
– Vi kan gå på en måndag. Men det finns inga bättre platser?
– Det går nog inte att få bättre platser. Det är som sagt rad ett.
(Tänker inte skriva vad jag tänker här.)
– Ok, då får vi ta det. Om det inte finns bättre platser alltså?

Jag bokar allt, betalar, mejlar till personen (pappa).
Skriver att detta är en bokningsbekräftelse, även bifogad som pdf, samt skiss över Cirkus.
Skriver ut bokningsnummer och pinkod igen för tydlighetens skull och förklarar att detta är vad han ska uppge hos sitt ATG-ombud.
Skriver också ut mitt bankkontonummer och kostnaden.

Efter fem minuter ringer personen (pappa):
– Hur gör jag nu när jag ska hämta ut biljetterna? Är det bokningsnumret och pinkoden som du skrev jag använder? Måste jag hämta ut biljetterna idag? Betalar jag då?

…

Nu undrar jag en sak: Vad är det för teknisk revolution som skett när Daisy är vuxen som gör att jag måste vara den där jobbiga föräldern och ringa och slänga en sån här apa på hennes axel?
För nåt lär det ju vara.

(Och till dig min käre morbror som ju läser bloggen: Skvallra nu inte för pappa om detta inlägg!)