Grannen

Nyss var Kjell Bergqvist på Nyhetsmorgon. Han bor på vår gata och jag har sprungit på honom i videobutiken några gånger. (Varför säger man fortfarande videobutik när det bara är dvd:er? Vad ska man säga istället?)
Jag gillar Kjelle B, speciellt i alla Ulf Malmros-filmerna, men jag kan inte se honom numer utan att få lite ångest.
Det här går minst fem år tillbaka i tiden. Jag gjorde en lång intervju med honom, vi satt på Jimmys här i Sjöstan, och han berättade intressanta anekdoter och gav bra och utlämnande svar på alla frågor.
När jag kom tillbaka till redaktionen ville chefen veta vad jag hade för vinklar. En var att Kjelle B var trött på att göra polisfilmer. Vi bestämde att jag skulle göra en kortare artikel på det först och sedan köra den långa intervjun några dagar senare.
Den där artikeln med vinkeln ”Jag är less på att spela polis”-typ kom in. Den längre intervjun kom aldrig in i tidningen. Annat kom emellan och konkurrerade om utrymmet. Kjelle B gick bet.

Några månader senare gjorde en kollega på en annan redaktion på tidningen en lång intervju med Kjelle B och frågade bland annat om det här med att han är less på att göra polisfilmer. Han uttryckte då sin besvikelse över den här reportern (jag) som suttit med honom i timmar och det enda som kommit i tidningen från den intervjun var den där lilla skitartikeln.
Jag förstår honom ju. Jag blev också besviken, och ärligt talat lite förvånad över att det där kan hänga med så långt efteråt.
Förhoppningsvis är det ett sundhetstecken på att jag inte blivit allt för cynisk efter mina år på en kvällstidning.

…

Bredvid Kjelle B i studion satt Sissela Kyle. Henne har jag gjort en riktigt bra, lång intervju med.
Tror faktiskt hon gillade den också.
Den kom in i tidningen.

Lite ångest på morgonkvisten.