Gräset kan ju faktiskt vara grönare på andra sidan

Jag har framförallt ett personlighetsdrag som jag inte är speciellt stolt över.
Det är min beslutsångest.
Jag hatar att fatta beslut vilket är ironiskt eftersom jag är chef. Men jag har inga problem att fatta beslut i min yrkesroll eller när det gäller andra men när det kommer till mig själv… uj, uj, uj.
Livsviktiga beslut ska vi inte tala om. Mindre vardagliga beslut är däremot också ett bekymmer.
Som när jag är på restaurang och ska beställa mat kan jag sällan fatta beslutet själv utan frågar servitören vad jag ska välja om det står mellan två rätter.
Sedan hade jag länge ett tix där jag alltid var tvungen att smaka på sällskapets rätt, i fall jag gick miste om något godare. Men det har jag nästan lyckats vänja mig av med.
Denna beslutsångest mynnar oftast ut i en slags känsla av att det alltid går att hitta/få/uppleva något lite, lite bättre.

#1 dagsfärskt exempel
Min kompis Helena har varit i Bangtao där vi ska bo i Thailand. De bodde på det hotellet som vi valde bort. Det stod mellan två (båda fyrstjärniga fast deras med ett plus extra så det var ju som att välja mellan Guldnougat och Dubbelnougat) och vi valde det som inte var ett utstuderat familjehotell. Kids och barnklubbar kommer vi få nog av sen liksom.
Men nu när jag pratade med Helena och hon lovordade deras hotell ångrade jag att vi valde det andra. Gick in på hemsidan och kollade på bildspel, filmer från hotellet, läste beskrivningar och ojade mig. Det med extra plusset var kanske lite bättre ändå och övervägde i mitt huvud, på allvar, om det fanns något sätt jag skulle lyckas byta hotell.
Stört? Ja.

#2 dagsfärskt exempel
Daisy behöver en UV-dräkt och helst en mössa inför resan. Jag har tittat i flera barnbutiker under lång tid men aldrig handlat för jag har tänkt att jag kanske hittar ett bättre alternativ någon annanstans. Nu sista veckan började jag få panik. Gick in på Tradera och köpte inte en, utan två baddräkter, utifall att den ena inte skulle hinna fram med posten.
Men idag gav jag mig ut på stan och scannade av NK, barnbutiker som jag inte besökt, ja jag var överallt för att hitta en UV-dräkt. Hittade ingen.
Åkte hem till Helena. Fick låna UV-dräkt, UV-filt, mössa, ja hela kitet. Hon har alltid allt. Detta sa hon redan i går så jag kunde ju ha åkt direkt dit och skippat affärerna så att Daisy inte behövde skumpa runt i vagnen i tre timmar.
Så kom jag hem och där i posthögen låg den ena baddräkten från Tradera. Imorgon kommer säkert den andra.
Då har Daisy alltså tre baddräkter.
Stört? Ja.

I bland är det jobbigt att vara jag.
Fördel med denna keffa dag är dock att Daisy blev så trött av allt rännande att hon somnade halv åtta ovaggad.

Daisys badkollektion. Hittills.