Just nu:

Håkan imiterar en fet gubbe som går runt, runt hela poolområdet dagarna i ända i hotellets badrock.
Vi kallar honom Brad Pitt.

Utdrag ur Vings Phuket-guide

Rubrik: Kulturchock

”Längs vägarna står gatuförsäljare och säljare till allt från tv-spel till träskulpturer. På stranden står valet mellan saronger och solmogen ananas. När det gäller mat kan man få allt från toast skagen till tom yam-soppa. Och om aftonen fylls gatorna av underbart vackra, fantasifullt klädda kvinnor som visar sig vara män… !!!

Märkligt? Ja, det är det. Men vi befinner oss ju också på andra sidan av jordklotet, långt ifrån kalla Norden! Och det är ju det annorlunda och ovanliga vi vill se när vi ger oss iväg på en resa…”

Dagens vykort

Daisy har fått tre myggbett. Detta köpte jag ett medel mot (för bebisar) på apoteket här. Myggbetten försvann snabbt som attan. Nu har hon även ett band runt fotleden på kvällarna, som värsta hunden, som håller myggen borta. Och det funkar!

Är jag typ hans toygirl då eller?

I går fyllde min man 40 år. Big 4-0. Fatta den.
Jag minns när min pappa fyllde 30. Det var stort kalas i villan i Töcksfors och pappas kompisar från Stockholm hade kommit på besök. Jag fick vara uppe sent och var fem bast.
Jag tror inte att Daisy kommer minnas sin pappas 40-års dag. Men härlig var den.

Det började med champagne och jordgubbar samt presentöppning på terrassen.
Sedan häng vid poolen hela förmiddagen och efter lunch fick Håkan åka jetski i en halvtimme. Han flashade som om han var 14. Mycket roande.

Sedan lite mer champagne på terrassen medan solen gick ner och så middag på vår favoritrestaurang på stranden där de älskar Daisy. Servitriserna dansar och leker med henne och vi kan äta ifred. De sjöng till och med för Håkan.

Efter att vi nattat Daisy (hon knarkar typ uppmärksamhet här och somnar nästan så fort hon lägger huvudet på kudden) så tog vi en omgång MIG på terrassen. För en gångs skull vann jag denna resevariant av TP och Håkan blev så chockad att han hotade med att hoppa i poolen med kläderna på.
Han hoppade i naken i stället och betedde sig återigen som att han är 14.
Älskar´t.
Fy faan vad roligt vi har.

Daisy måttligt intresserad av pappas jetski-konster.

Frukost för 40-åringen (och hans yngre fru).

Not suitable for babies

Häromkvällen var vi i Patong för att äta middag och shoppa lite.
Denna gryta som kokar över av dålig smak, amerikanska kedjor, köpgalna turister, kåta medelålders män, teeny weeny horor, ladyboys och skrikiga affärs- och restaurangägare var vidrigare än jag minns.
Förr var jag i och för sig oftast full när jag var här och hängde i nån bar och tyckte att allt var lite lattjo.
Men med bebis… nä inte ett så bra utflyktsmål.

Eller som min man konstaterade:

– Hororna fullkomligt rycker upp Daisy ur vagnen ju och pussar henne.

Vi åt middag på en lyxig restaurang för lugnets skull och sen åkte vi hem igen.

Ananas för finsmakare

Daisy har gjort en ny upptäckt i Thailand. Hon fullkomligt älskar vattenmelon och ananas. Ananasbegäret har hon definitivt ärvt efter mig. Fast jag dricker ju helst Piña Coladas då.

Hon hatar för övrigt fortfarande bananer.

En tanke på planet: Varför ger Thomas Cooks flygpersonal bebisfamiljerna barnmatsburkar med blåbär i? Vill de att kidsen ska kleta ner sig själva, föräldrarna och sätena med fläckar som nästan är omöjliga att få bort?

Mmm...

Vattenmelon…

Mums!

Naket var det här

Daisy gillar Thailand mycket för att hon kan ligga naken på handduken i skuggan under ett parasoll. Hon älskar att vara butt naked. Hoppas det inte håller i sig till tonåren dock.
Jag och Håkan har fått testa på det här med nakenhet också på ett lite obekvämt vis, alltså inte inför varandra för det är ju bara trevligt.

Men i morse var jag på spabehandling i två timmar. Scrub, massage, ansiktsbehandling, ja hela kitet. Hemma i Sverige är de ju noga med att täcka privata delar med handdukar.
Inte här.
Det var bar rumpa och bara bröst och hej fadderuttan. Mina tits and ass behövde säkert en skrubbomgång också i och för sig. Men jag var lite orolig att brösten plötsligt skulle spruta mjölk över lilla massagedamen.
Hon klarade sig dock som tur var.

Inte lika trevligt var Håkans nakenhet. Han tog en massage häromkvällen medan jag gick tillbaka till hotellrummet och la Daisy.
Han kom tillbaka något skärrad, eller rättare sagt han sa att massagen var ”så där” men jag såg att något hänt.
Det visade sig att thaibruden bett honom ta av sig helt naken och upprepade hela tiden ”You vely handsooooome”. Som avslutning erbjöd hon en Martin Melin-massage som min man, thank God, tackade nej till. Säger han i alla fall.
Jag blev så förbannad att jag ville gå tillbaka och spöa skiten ur thaibruden.
Nu väljer Håkan att ta massage vid poolen i stället där alla (jag) ser honom.

Fyrstjärnigt hör inte till vanligheterna

Det här hotellet vi bort på är verkligen helt fantastiskt. Vi blev uppgraderade alldeles gratis och har en gigantisk säng och en stor terrass vid poolen.
Daisy har en egen babysäng men sover mellan oss utan problem. Dessutom är hon som vi och gillar sovmorgnar, gärna till tiosnåret. Mycket uppskattat av päronen.
Och alla thailändare som jobbar här slåss nästan om att få hålla Daisy. Speciellt en servitris som kommer fram säkert fem gånger per dag och är väldigt fascinerad över Daisys bländvita hud.
– I chocolate, you cream, brukar hon säga till Daisy.

Andra fördelar med det här hotellet:
• Sängen har riktiga täcken och påslakan.
• Jag slipper sova på en tunn madrass på golvet som är måttanpassad för en femåring.
• Vi slipper jaga gecko-ödlor som springer i taket.
• Ingen varan försöker krafsa sig in genom garderoben.
• Vi slipper krossa kackerlackor som springer under sängen.
• Servitörerna har tänder.
• Man kan se botten på poolen.
• Det luktar inte skunk på toa.
• Det luktar inte skunk om duschvattnet.
• Det blir inte strömavbrott stup i kvarten.
• Rummet har fönster.

Allt av detta har jag varit med om under mina tidigare (totalt fem) resor i Asien.
En sak kom vi dock inte undan: Den mediokra liveunderhållningen om kvällarna.

Onsdagens outfit

Eller hur man lättast lurar en massa thailändare och andra turister att det är en liten pojke vi har och inte en tjej.

Outfit: Burberrypiké och shorts. Äkta thaifejk.

Eller i och för sig är det ärvt av Cleo och kan därför mycket väl vara äkta.

Dagens vykort

Vi hänger fortfarande mest vid poolen.

Doppar fossingarna i bland.

Och övar på att gå.

Dagens vykort

När det är lite molnigt kan man passa på att bada utan UV-dräkt och solhatt.

Dagens vykort

Jorå, vi har det mycket bra.

För er som undrar…

Så gick flygresan förtäffligt. Allt som allt var vi på resande fot i 16 timmar, inklusive 11 timmars flygresa. Daisy grät inte en enda gång. Hon gav inte ens ifrån sig ett skrik och fick smeknamnet ”Den lilla solstrålen” av en medpassagerare.
Dessutom sov hon runt 8 timmar av flygresan.
Och så välkomnades vi till Thailand av den här stilige mannen, aka Sockerbiten.
Visst ser vi ut som en liten familj?

Sawadee Ka.

Vi checkar ut från kylan och in på Arlanda

Hejdå minusgrader. Jämfört med här och i Thailand är det en temperaturskillnad på ungefär 45 grader.
Det var bara det.
Tills dess: Kop khun ka!

Hejdå kyla!

Hej värme!

Daisys comeback i Thailand

Semestern börjar med ett försenat plan. Väntat i och för sig när man flyger charter.
Nu ska vi testa Daisys tålamod igen genom att sätta henne på ett plan i elva timmar, och nu ska vi dessvärre gå ombord efter läggdags för hennes del.

Föga vet hon om att hon faktiskt varit i Thailand tidigare, som ett litet embryo i magen. Det var i Patong av alla ställen som vi köpte gravtestet. Jag var lite in denial och tänkte att utebliven lingonvecka berodde på stress, jetlag, ja en massa orsaker kom jag på.
Så en kväll när vi var inne i Patong gick Håkan in på Boots på Bangla Road (horgatan ja) och frågade efter gravtest. De tittade skeptiskt på honom, en västerländsk man som kommer in och frågar efter det skickar ju ut en del varningssignaler.

– It´s ok, I´m married. With her, sa Håkan och pekade på mig som stod och tittade på nagellack (fortfarande in denial).

Då fnissade personalen hysteriskt och hjälpte Håkan att hitta ett gravtest. Sedan fortsatte vi kvällen till tvåsnåret någongång då vi åkte hem till hotellet.
Där kissade jag på stickan (svårt att pricka rätt ju!) och det rödaste kors jag sett dök upp. Läste beskrivningen sju gånger och jo det stämde. Så gick jag ut till Håkan och sa:

– Älskling, vi ska ha barn.

Daisys första livstecken.

Maj-Gull, Maj-Gull,ja hon hette Maj-Gull

För er som missade QX-galan i går kommer här ett av mina favoritinslag.

Min snygga kompis Edward af Sillén har gjort den och han syns i bild i rutig skjorta.

Hade han fått skriva manus till Mellon som förra året hade det varit betydligt roligare.

Tro mig.

Ka-tjing!

Minns ni den där femhundringen jag trodde jag tappat?
Jag hade inte tappat den. Hittade just sedeln i tidningsinsamlingen. Plus en hundring till.
Ser det som plåster på såren för sveda och värk (= lätt ångest i en vecka).
Ska unna mig nåt fint på tax-freen imorgon.

Det tar sig

Snart kan Daisy ha tofs eller hur?

Gullefjun.

Konst är ju en smaksak

Efter två års debatterande fick Håkan i dag sin vilja igenom.
Han köpte en tavla på ett vernissage för några år sedan från en Halmstad-konstnär.
Jag hävdar att det är drivved som spikats ihop och inte konst.
Heddan som kom hit och hjälpte oss med det stora åbäket frågade, på allvar, om framsidan var baksidan.
– För så där kan väl tavlan inte se ut?
Det kan den.
Nu sitter den där på väggen. Vad tycks?

Drivved för 8 000 spänn. Och Daisy testar sin solhatt.

Öl som öl

Jag: – Jag tappar så otroligt mycket hår. Beror det på amningen?
Andra mamman: – Ja, det är många som tappar hår när de ammar.
Jag: – Vad kan man göra för att motverka det då?
Andra mamman: – Testa alkoholfri öl. Det funkar jättebra.
Jag: – Ok! Varför är just alkoholfri öl bättre än vanlig öl?
Andra mamman: – Eh, den är alkoholfri.

Sommarlängtan

Hittade den här filmen i telefonen. Längtar man inte galet mycket efter sommaren nu?

Tills dess drar vi till Thailand och lapar sol ett par veckor.

Lite surt va?

I kväll testade vi äppel- och katrinplommonpuré (som att hon inte bajsade nog liksom).
Resultatet:

(Ledsen får dålig skärpa)

Det tar sig

Schlagernörd som jag är sitter jag självklart och kollar in alla bloggar inför morgondagen.
Verkar vara ett riktigt starkt startfält och jag ser främst fram emot att se snygg-Sebbe och Saade-bébé.
De förra två lördagarna har jag varit galet irriterad på de lama mellanakterna. Nanne Grönwall och Christer Sjögren liksom? Tillåt mig gäspa stort.
Men i morgon… då kommer Lena Ph. ”Det gör ont” är fortfarande en av mina absoluta vinnarfavoriter. I morgon kör hon ”Dansa i neon” i rockig stil.  Me like!

Dasiy fem dagar gammal i sin första schlageroutfit som hon fick av MrR och Sockerbiten.

Nytt matrekord

Ni kanske minns Pepinho som var här på besök en vecka nyligen.
Att ha honom boende hos sig är lite som att ha en tonåring under sitt tak. Man handlar mat konstant.
Det finns liksom inget stopp i Pepinho.
I dag var han i Göteborg och hälsade på hos Håkans kompis som driver denna restaurang.
Det visade sig bli en historisk dag för Pepinho åt mer än någon någonsin ätit där.
Pepinhos meny:

1. Wallenbergare med gräddsås, lingon och potatispuré.
Dryck: Tre stora stark.

(45 minuter senare)

2. Kokt torsk med ägg och persiljesås.
Dryck: Tre stora stark.

(30 minuter senare)

3. Lasagne. Två stora stark och en 6:a gammeldansk.

Kommentarer överflödiga va?

Ingen av dem har sixpack.

Dagens toppnyhet

Mysteriet tätnar. 

Opassande

Dagens tredje outfit efter ännu en bajsincident fick Håkan välja. Här är resultatet:

Rött och rosa. Very fashion forward.

Han är alltså inte färgblind.

Helt ärligt gick jag in i ett annat rum och fnissade för mig själv. Lite sött ändå.

Häromdagen frågade jag om han visste vilken storlek Daisy har. Det visste han inte. Tänkte då att jag skulle låta honom gå och shoppa lite så han är med lite mer i alla moment.

Men nu tänkte jag om faktiskt.

Hattrick

Ja, jag har mössa på mig inomhus. Ja, den är prickig.

Daisy fascinerade bebbarna på mammagruppen.

God morgon

Kommer ni ihåg varannan timmes-matningen dygnet runt för ett par veckor sedan?
Hör på den här natten vi hade nu då:
Daisy somnar 19:30.
Vaknar 04:00 och äter. Somnar direkt.
Vaknar 07:30 och byter blöja. Lägger över henne från vaggan i sängen och hon somnar om.
Vaknar 09:30.
Jag älskar min bébé!

God morgon!

Gröt, tredje försöket

Vi testade gröt igen i kväll. Hon spottade ut allt. Ändå gapar hon och vill ha mer som att jag bara skojade med förra skeden och att nästa nog kommer smaka prima.

Allt hamnade sen på den där haklappen.

Ät, be och älska

Jag har hyrt en tjejfilm till ikväll eftersom maken jobbar natt.
Valde ”Eat Pray Love” och inser nu att jag inte riktigt fattar varför. Jag förstod ju aldrig hypen kring boken riktigt. Den var ok bara.
Och filmen ska i vanlig ordning vara sämre än boken.
Men det ska bli kul att se Tuva Novotny i en Hollywood-rulle.

Jobbig grej hände i videobutiken dock. Vi hade en skuld på tre filmer som vi lämnat in försent (nån Wallander, Inception och en film till som jag inte ens minns namnet på). Och så hade vi enligt han i kassan aldrig lämnat tillbaka Robin Hood (den med Russel Crowe) som vi hyrde i oktober.
Vi har den inte hemma så var filmen är har jag ingen aning om.
Så vad som jag trodde skulle bli en snabb grab från hyllan och 40 spänn i cash blev en pinsam, utdragen diskussion som slutade med att mina kontanter inte räckte till.

Det ironiska är att alla filmerna vi fick böta för var usla. Ja, till och med Inception. Så jävla många drömmar i drömmarna osv. Såg inte ens klart den. Inte Robin Hood heller.

Gräset kan ju faktiskt vara grönare på andra sidan

Jag har framförallt ett personlighetsdrag som jag inte är speciellt stolt över.
Det är min beslutsångest.
Jag hatar att fatta beslut vilket är ironiskt eftersom jag är chef. Men jag har inga problem att fatta beslut i min yrkesroll eller när det gäller andra men när det kommer till mig själv… uj, uj, uj.
Livsviktiga beslut ska vi inte tala om. Mindre vardagliga beslut är däremot också ett bekymmer.
Som när jag är på restaurang och ska beställa mat kan jag sällan fatta beslutet själv utan frågar servitören vad jag ska välja om det står mellan två rätter.
Sedan hade jag länge ett tix där jag alltid var tvungen att smaka på sällskapets rätt, i fall jag gick miste om något godare. Men det har jag nästan lyckats vänja mig av med.
Denna beslutsångest mynnar oftast ut i en slags känsla av att det alltid går att hitta/få/uppleva något lite, lite bättre.

#1 dagsfärskt exempel
Min kompis Helena har varit i Bangtao där vi ska bo i Thailand. De bodde på det hotellet som vi valde bort. Det stod mellan två (båda fyrstjärniga fast deras med ett plus extra så det var ju som att välja mellan Guldnougat och Dubbelnougat) och vi valde det som inte var ett utstuderat familjehotell. Kids och barnklubbar kommer vi få nog av sen liksom.
Men nu när jag pratade med Helena och hon lovordade deras hotell ångrade jag att vi valde det andra. Gick in på hemsidan och kollade på bildspel, filmer från hotellet, läste beskrivningar och ojade mig. Det med extra plusset var kanske lite bättre ändå och övervägde i mitt huvud, på allvar, om det fanns något sätt jag skulle lyckas byta hotell.
Stört? Ja.

#2 dagsfärskt exempel
Daisy behöver en UV-dräkt och helst en mössa inför resan. Jag har tittat i flera barnbutiker under lång tid men aldrig handlat för jag har tänkt att jag kanske hittar ett bättre alternativ någon annanstans. Nu sista veckan började jag få panik. Gick in på Tradera och köpte inte en, utan två baddräkter, utifall att den ena inte skulle hinna fram med posten.
Men idag gav jag mig ut på stan och scannade av NK, barnbutiker som jag inte besökt, ja jag var överallt för att hitta en UV-dräkt. Hittade ingen.
Åkte hem till Helena. Fick låna UV-dräkt, UV-filt, mössa, ja hela kitet. Hon har alltid allt. Detta sa hon redan i går så jag kunde ju ha åkt direkt dit och skippat affärerna så att Daisy inte behövde skumpa runt i vagnen i tre timmar.
Så kom jag hem och där i posthögen låg den ena baddräkten från Tradera. Imorgon kommer säkert den andra.
Då har Daisy alltså tre baddräkter.
Stört? Ja.

I bland är det jobbigt att vara jag.
Fördel med denna keffa dag är dock att Daisy blev så trött av allt rännande att hon somnade halv åtta ovaggad.

Daisys badkollektion. Hittills.

Solsemester?

Det är alltså den 21 februari vi kommer till Thailand. Börjar bra det här.

Dagens visdomsord…

Kommer från poeten Marcus Birro.

Samme man som i förra säsongen av ”På Spåret” sa så här när det visades bilder från destinationen på höga berg och djupa dalar:

– Kan det vara Danmark?

Sälen

Anja Pärson är ju på tv varenda morgon nu när vi vaknar.
Daisy måste ha blivit inspirerad för hon kan inte sluta göra vinnarposen sälen.

Jag ska bli lite allvarlig en stund

I dag har jag gråtit så mycket att ögonen är helt svullna.
Pratade med en nära vän som berättade att hennes mamma just gått bort.
Ska inte gå in på alla detaljer men det är så tragiskt att mitt hjärta bara värker.
Livet känns så fruktansvärt orättvist ibland. Och hon var en så underbar människa som brydde sig så mycket om sin familj och alltid hade nära till skratt.
Alla mina tankar idag och för resten av helgen kommer gå till min kära vän som behöver all kraft hon kan få.

Och jag tänker donera en slant till Cancerfonden i morgon. Gör det ni också:
http://www.cancerfonden.se/sv/Stod-oss/

Den där jävla, satans, vidriga sjukdomen har tagit min mormor, farmor, flera släktingar och alldeles för många vänners mammor.
Jag saknar er så.

Rosiga kinder

I kväll är det en matt och dåsig bebis som ligger i min famn. Andra vaccinationssprutan ger oftast lite mer feber tydligen för att kroppen kommer i håg reaktionen senast.

Så Daisy pendlar mellan att ligga tyst och bara titta med stora ögon, för att sedan ta en liten tupplur.

Vad gör hon?

Hon är mätt. Jag lovar. Men bordet måste smaka gott.

Nästan åtta mjölkpaket

I dag har vi varit på BVC och Daisy fick sin andra dos med sprutor.
Jag våndades lite för detta eftersom bebisen ju börjar gråta och tittar på en med ögon som: Varför gör du så här mot mig?
Och man kan ju inte förklara varför.

Så satt vid där, första sprutan… ingenting. Inte ett knyst.
Andra sprutan… gråt i tio sekunder. Sen… ett leende.

Jag tycker barnmorskan Marie förklarade det bra:

– Det verkar vara en väldigt glad och social liten bebis ni har.

Med betoning på social, inte liten.
För det var dags för vägning också. På sju veckor har Daisy gått upp över ett kilo.
Tror vi därmed kan konstatera att hon inte längre är en 62:a i kläder eller 3:a i blöjor.

Vikt: 7 800 gram
Längd: 65 cm
Huvudomfång: 42 cm

Daisy ligger alltså fortfarande lite över kurvan på vikten lilla tjockisen. Förresten sa barnmorskan Marie att man ska ta de där kurvorna med en nypa salt. Kurvorna är ett slags medel som sattes på 60-talet när ett test gjordes på 2 000 bebbar i Bromma.

Tapper bebis på BVC kollar in sina kurvor på dataskärmen.

Ingen vill veta var du köpt din tröja

Men det ska ni få veta i alla fall.
Denna tröja köptes på COS i London i januari. Ett köp jag var mer än nöjd med.
Detta var min nya favorittröja.
Med betoning på var.
Nu kan jag lägga den på hyllan tills Daisy är 3 år ungefär. Då kan nog hon ha den.
Håkan tvättade lite häromdagen och slängde med tröjan (som är i merinoull) i högen med 40 grader. När jag visade upp det lilla resultatet kom svaret:

– Vaddå? Den har väl inte krympt? Det ser ut som att du kan ha den fortfarande. Eller släng den i tvätten igen och dra ut den när den är blöt.

 Fin han är min man som gav mig en så fin present på alla hjärtans dag i måndags.

Bebisen med världens största tålamod

När vi kom hem i går kväll från födelsedagsmiddagen och jag bar in en tungt sovande Daisy från taxin tänkte jag att shit vad vi testat hennes gränser den senaste veckan.

Onsdag: Jag på quiz och dricker öl med kompisar. Pappa lägger Daisy.
Torsdag: Middag på Pelikan. Mormor lägger Daisy.
Fredag: Jag toksjuk. Pappa lägger Daisy och tar hela natten.
Lördag: Middag hos Janne och Åsa. Daisy somnar i vagnen i lägenhet i Vasastan. Taxi hem.
Söndag: Lugn hemmakväll. Jag lägger Daisy.
Måndag: Gaygalan. Mormor lägger Daisy.
Tisdag: Födelsedagsmiddag. Daisy somnar i vagnen i lägenhet på Kungsholmen. Taxi hem.

Nu ska hon få vila tänkte jag i morse.
Så kom jag på att i dag ska hon få två sprutor igen på BVC (Jag våndas) och på söndag åker vi till Thailand i två veckor.
Blir nog hemmakvällar resten av veckan…

(Det sjuka är att Daisy inte har protesterat eller gråtit en enda gång. Daisy rules big time!)

Blir Daisy så här i Thailand tro?

Kolla, nu finns den där kortfilmen på YouTube:

Som en riktigt tuff fotbollsmatch

Förresten, ligger ju lite efter i uppdateringen.

I går var det som vanligt babysim. Daisy var helt crazy in factory och sprattlade som att det inte fanns en morgondag.

Instruktören bara skrattade och sa:

– Daisy är ju helt sjövild.

Och så dök vi igen och denna gången fick hon simma ett par sekunder helt själv under vattnet. Sjukt häftigt.

Men det tar ju på krafterna att vara en så aktiv liten bebbe i en hel halvtimme.

Så i omklädningsrummet somnade hon medan jag klädde på henne.

Slagen hjälte.

Håkan sa att hon är lite som en fotbollsspelare som slocknar av utmattning efter en tuff match.

Daisy har till och med fått en egen fotbollsramsa av sin far:

”Fina små kycklinglår och hon har inget hår, Daisy Andreasson, Daisy Andreasson.”

Kalas

Ingen vila ingen ro.
Daisy får verkligen vänja sig vid att hänga med på allt.
I dag fick L fika med Daisy medan jag klippte mig. Sedan hem för kort vila innan vi drog i väg på en överraskningsmiddag för MrR som ju fyllde år förra veckan.
Eftersom vi alla var lite sega efter gaygalan blev det pizza, gräddig tårta och läsk med suspekta färgämnen.
Lite som ett barnkalas alltså.

Surprise!

Happy B-Day!

För övrigt har Daiys snart klippkort på Taxi Stockholm. Deras bilbarnstolar och service är top notch.

Jag lever

Så här i backspegeln får man ändå medge att jag klarade kvällen bra.
Jag somnade inte på badrumsgolvet eller på Håkan.
Däremot hade jag djävulskt kul. Så roligt att jag nästan, nästan glömde att jag är morsa, att jag var gravid på förra galan och nu fött Daisy.
När jag kom hem och snusade hon gott och sov hela åtta timmar i sträck utan matavbrott. Mormor gjorde ett bra jobb!

Galan i sig var sjukt rolig. Se den på lördag 21:30 i TV4.
Björn Ulveaus i ABBA-kostym. Bara en sån sak.

Roligast med kvällen:

1. Att få klä upp sig och festa med mina vänner.
2. Att jag gjorde som Maria Montazami sa i tacktalet och var en av typ femhundra som plåtades med henne. Förra året var jag lite för fin i kanten för det.
3. Det där shotracet när jag stod i ring med Pernilla Wahlgren, Tess Merkel, September och Christine Meltzer. Hur ofta händer det liksom.
4. Jag blev uppraggad. Eller ja, en brud stötte något infernaliskt på mig. Hon började med att säga att min näsa var fantastisk med fina linjer och att jag såg norrländsk ut. Sedan var hon som en boomerang som kom tillbaka hela kvällen och försökte pussas. 

Och så lite bilder då:

Gänget.

Sockerbiten och moi.

Mrs Tazzle.

Carina Bergs öppningsnummer.

Fd korre och nuvarande korre.

Det blir nog kaklet ändå

Vi tog just en Jäger till Septembers uppträdande av Mikrofonkåt. Det här kommer gå åt helvete.
Ses på andra sidan.

Jag är lite som en löpsedel

Jobbig grej: Jag glömde amma innan jag drog.
Kullarna börjar redan bli hårda som betong.
Mina bröst kommer växa i direktsändning, eller under galans gång iallafall (den sänds först den 19 feb i TV4).
Kan bli en tidig kväll detta.

Redo för gala

Nä hörni dåligt bloggande idag men jag har inte haft tiiiid.
Nu är det äntligen dags för gaygala.
Daisy jollrar hemma med mormor.

Jag är laddad, men inte övertaggad.
Får inte bli för full så att jag återupprepar någon av dessa bravader:
1. Somna naken på badrumsgolvet.
2. Somnar fullt påklädd PÅ Håkan (eller inatt då mamma) i sängen.

För er som undrar är leopardnegligen på men kan bytas ut mot spetsklänning à la Pernilla Andersson under förfesten.

Nu kör vi ända in i kaklet (eller nej just det. Inget kakel var det).

Dagens outfit

I dag kör vi rött – för kärlekens skull.
Varför garvar jag så kanske ni undrar? Jo, hon bajsar så in i bängen just när bilden tas. Man riktigt ser hur hon tar i, visst?

Dagens outfit: Klänning PoP, gåva från Kicki.

Body H&M, strumpbyxor Primark.

Ida rules

Här kommer filmen som utlovat:

Tack Janne och Åsa för en grymt trevlig kväll.
Och för att ni har en grymt cool och söt dotter.

Kötta ner dom bara

Det var många upplevelser på en och samma gång i fredags när jag var ute i verkligheten.

På tunnelbanan satt den en åttaårig (eller var han nio kanske? Kan inte avgöra ålder på kids) kille med sin mamma och berättade om sitt dataspel.

Hon var måttligt intresserad när han berättade om alla levels i Warrior Rogue (?) och vilka fiender eller hinder som fanns.

Så, med stor entusiasm, berättade han om när han (i spelet alltså) stod ensam ”mot säkert 20 man”:

– Och jag slafsade sönder dom allihop. Tjoff, tjoff, tjoff. Köttade ner dom bara.

Då hajade mamman till, garvade och tittade lite ängsligt upp på mig.
Jag blev lite skraj av detta och tänkte att vilken tur att jag fått en liten tjej. De är ju mindre benägna att falla ner i kötteriet med dataspel.
Så kom jag på att jag ju var helt nere i Nintendo när jag var liten.
Som Luigi slafsade sönder de där piggsvinen och Mario köttade ner draken på sista leveln.

 

Mini-akrobatik

Hon kanske är sen på´t men i fredags lyckades Daisy fånga foten för första gången.
Nu kan hon inte sluta.

Huvud-axlar-knä-å-tå-knä-å-tå.

Ödets ironi

Hela fredagen känns som en jävla Cliff-dag så här i efterhand.
Snökaos med inställt möte blev möte på eftermiddagen istället vilket innebar en hälsorisk så jag blev sjuk och sov bort hela kvällen då jag skulle fira min man.
Jag skulle ha stannat inne.
Ytterligare ett bevis på det kom i går när jag insåg att jag tappade en femhundralapp i fredags när jag var ute i verkligheten.
Denna femhundring fick jag i torsdags av mina föräldrar som betalning för biljetterna.
Jag är inte van vid att gå runt med en massa cash, kort is king hos mig. Så nu trycktes alla sedlarna ner (dumt av mig ja) i den lilla fina väskan och någonstans när jag betalade bussremsa eller nåt ramlade en femhundring ur.

Jag fick lite ångest för detta i natt för så fett ekonomiskt har man det inte som mammaledig.
Försökte dämpa ångesten genom att tänka på vad glad den där personen som hittade femhundringen måste ha blivit.

Så kunde jag inte låta bli att lägga lite av skulden på min pappa. För hade han bara varit lite mer med i teknologi-matchen och skaffat internetbank hade jag inte gått runt med en massa kontanter vilket jag ju inte är van vid.

När jag la fram den skuldbeläggningen för min man började han skratta och sa:

– Ironiskt nog innebär det indirekt att du faktiskt betalat femhundra spänn för att fixa de där biljetterna.

Fail.

Jag ska nog vänta med att skaffa fler barn

Idag fick vi fint besök från Gävle då syrran kom ner med sina kids.
Det har käkats våfflor, lyssnats på barnskiva, kollats på Disney Channel, sovits i barnvagnar på balkongen, dragits ut leksaker över hela golvet, byggts kuddkojor osv.
Efter fem timmar tittade min systerson Noel, snart 5 år, upp på sin mamma som tog bort något ut Idas färdväg genom lägenheten och sa:

– Det är jobbigt att ha en liten unge.

Noel har en poäng där.
Men kolla så gulliga de är ihop då:

Hej kusiner!

Lite lika visst?

Daisy bebis, Daisy bebis, Daisy bebis

Så sprang Ida runt hela dagen i går inför vår ankomst till middagen.
Sedan satte hon sig i soffan visade att hon ville hålla om Daisy. Det pekades det på näsa, knä, öra och mun.
Och så igen: Daisy, Daisy, Daisy.
Ida rules.
Snart kommer det kanske en film också…

Nu ska jag lära dig allt jag kan om barnprogram Daisy.