Men livet kom som sagt emellan.
Jag vet att hon målar igen. Jag önskar att hon målar fort för kolla vilka fina grejer hon gör och sånt ska ju visas upp.
En bricka med Drutten som hon gjort av ett reprint av ett tyg som hittade i Ryssland (tror jag det var). Drutten är underskattad!
Tavla vi lånade till en lägenhetsvisning och blev så kära i att vi köpte loss den.
Den här tavlan hängde hemma hos Flashen och Åsa (som hon heter) och var en del av en trio med samma tema. Jag älskade den här eftersom det är en karta över mina favoritkvarter i Soho och jag bodde i London då. Det var liksom jag som stod där.
När jag sedan gifte mig fick vi tavlan i bröllopspresent. Så himla fint gjort.
Jag tänker då och då att om det blir en (ett?) vernissage skulle Åsa sälja slut direkt.
Tack sötaste du! Jag sa ju att din blogg är en bra start på dagen för mig, och idag stämmer det bättre än någonsin:). Speciellt efter en skön natt med för få timmars sömn då jag och mini hamnade i osynk. Känner mig som en härlig korsning av Cruella De Vill och Stephen Kings Cujo. På crack. Och med vallningar. Typ.
SvaraRaderaEfter den här fina läsningen känns det dock mycket bättre:).
Kram åsa
Måla då! Som idrottare får ut aggressioner genom att träna måste det ju vara samma effekt för konstnärer som målar :-)
RaderaOch vips så har vi en (!) vernissage.
Hoppas vi ses snart!
Kram
Ett! Och jag skulle gärna gå på det vernissaget. Vilka fina tavlor (och bricka).
SvaraRaderaÄh. Jag hade fel. Var helt säker, men var tvungen att kolla. det är en vernissage. Aja, jag skulle gärna gå på den vernissagen i alla fall :)
SvaraRaderaDu är självskriven på inbjudningslistan i så fall Mirja :-)
Radera