Vi har känt varandra sedan -93 typ, dvs 18 år, dvs en myndig människa senare.
Jeeezus!
Efter att ha pratat en stund kom vi fram till att det finns en plats i stan ingen av oss kan gå förbi utan att tänka på den andra. Det är ett fik i Gallerian.
Där satt vi för fem år sen eller nåt och beklagade oss över snubbarna som vi dejtade/strulade med då. Både hennes kille och min (Håkan) hade lite svårt att bestämma sig och alldeles för mycket var på bara deras villkor. Vi dansade efter deras pipa som såna där brudar vi absolut inte vill vara.
Vi var rörande överens om att de här killarna behövdes tas ner på jorden, komma ner från sina höga hästar och visa lite good old fashioned respect.
Eller som min kompis uttryckte det då:
– De får för mycket luft.Det där uttrycket har jag använt många gånger sedan dess. Bland annat när jag försökte förklara för Håkan att jag faktiskt var det bästa som hänt honom och att han måste släppa garden. Han var lite trög i starten kan man säga. Tror inte han fattade det där luft-uttrycket någongång dock.
Det gjorde inte min kompis kille heller.
Men någon polett trillade ner någonstans i alla fall.
För i dag är vi båda gifta och har barn med respektive kille som fick för mycket luft.
Hur vi lyckades?
Vi kvävde luften till dem ett tag. Sedan kom de krypande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar