Post-beby utvecklas en massa nya färdigheter.
Jag förstår mammor som förvandlas till Oppfinnar-Jocke när de är föräldralediga och kommer på en massa fiffiga manicker som underlättar vardagen.
Nu har inte jag kommit på något briljant som jag kan söka patent på och bli stormrik. Men man kommer ju på smarta små lösningar som att hänga Håkans skjorta på änden av vaggan och ställa bordslampan på golvet så att jag fortfarande kan läsa i sängen när Daisy sover eftersom det fortfarande är mörkt och skönt i vaggan. Eller att man sätter en leksak på den där napphållaren så att hon inte kan slänga ner den på golvet tusen gånger när hon sitter i barnstolen osv.
Det finns en massa exempel, inga världsomvälvande som sagt, men ändå småsmarta.
En annan sak jag märkt är alla faror man ser överallt längs vägen. Till exempel går jag aldrig mot rött längre och erfarenheten säger nu att det oftast är medelålders kvinnor som aldrig stannar vid övergångsställen.
Och så det här då med att Daisy kan sova igenom vilda fester eller stimmiga restauranger men vakna direkt av plötsliga ljud.
Ljud som kan störa bebbens sömn i vagnen är därmed en fara.
När jag var på långpromenad/shoppingrunda i dag tänkte jag på hur jag parerade grävskopor som lät för högt genom att välja en annan väg, brudar som pratade gapigt i telefon gick jag en omväg kring, jag valde bort affärer som spelade för hög musik och bannade andra barn som skrek för högt eller grät.
Tänk pre-baby när man lallade runt och inte hade några sådana bekymmer.
Vet inte vad jag ville med detta inlägg mer än att yppa hur tankegångarna skiljer sig åt nu från då.
Vi säger så, hej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar