Daisys pappa har på redaktionen i Globen i elva år, jag i drygt sju år.
Daisy och jag har passat på att luncha med ”Paris”, som vi kallar henne, några gånger sista tiden. Sist fick Daisy prova på det där med att vara reporter också.
Hon hade lite svårt att nå fram till tangenterna och för att göra intervjuer. Men hon var söt.
Det kommer man långt med.
Daisy är en blivande ”penna”.
Vi får nog åka till Globengallerian ett par gånger under mammaledigheten och köpa en stödlatte på Himalaya. De förlorar ju säkert 90% av sin kundkrets nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar