Jag har kommit i kapp någorlunda på shoppinglistan.
Var nog inne på Primark i en och en halv timme minst.
Resultatet: Ett 50 cm långt kvitto.
Men inte alls dyrt. Jag förklarade för bästa Tobbe Ek, som vi våldgästar i min gamla korrelägenhet, att bara den där trippen till Primark gör att jag tjänar in hela London-resan på vad jag hade behövt köpa hemma för typ det tredubbla.
Sen gick det ett par timmar.
Och så var jag fett på minus igen. Vi var på mitt måste-ställe i London – Harvey Nichols. Shoppade dyra krämer, lyxigt smink, luktade på exklusiva dofter, spanade (och bara spanade denna gången) in Mulberry-sortimentet, drack champagne på Fifth Floor restaurant och köpte presenter till Tobbe.
När jag gick med en sån där fin påse gav jag det osande visa-kortet i fickan fingret och tänkte:
Because I´m worth it!
Daisy får en rundtur på Fifth Floor.
Verkar öde borta mot Harrods.
Harvey Nichs is tha shit.
Jag vill alltid få så här fina påsar när jag shoppar.
Det får man inte på Primark.
Cupcakes. Yummy!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar