Febern gick aldrig över och Daisy började matvägra.
När hon vägrade dricka vatten (som hon älskar annars) fattade jag att något var riktigt fel.
Då kom blåsorna. I handflatorna, på tungan och under fötterna.
Idag åkte vi till vårdcentralen.
Läkaren tittade snabbt på foten, ställde fem frågor som jag svarade jakande på.
- Okej, då kan jag ställa diagnosen direkt, sa han stolt.
Utan att säga vad det var.
Så gjorde han en regelrätt undersökning och konstaterade att jo, minsann han hade rätt.
- Det är mul- och klövsjukan. Som på engelska heter foot, hands and mouth desease.
Eh.
- Är inte det sånt som kossor får, frågade jag.
- Jo, svarade läkaren. Men även spädbarn och gamla drabbas.
Tydligen är det extremt smittsamt och ett luftburet virus. Så Daisy fick ingen medicin utan beskedet att det bara var att härda ut. Hon kan ha feber i upp till en vecka.
Och anledningen till att hon inte äter är att munnen är full av blåsor. Och det är samtidigt tänder på g.
Nu för hon Alvedon mot febern.
Hon härdar ut.
Daisy och kossorna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar