Dagens googleord: bebis+tänder.
Jag har legat hela eftermiddagen i sängen med Daisy som varit däckad i feber och dreglat så mycket att hon blött igenom flera uppsättningar kläder. Eftersom jag inte ens får komma i närheten av hennes mun och hon vägrar att äta något säger uteslutningsförmågan att det är nya tänder på gång.
Jag såg det direkt när vi kom till svärisarna vid lunch i dag för att hämta Daisy som sovit där över natten så vi fick en utekväll med några kompisar.
Hon var rosig om kinderna, satt bara i farmors knä med en bok och ögonen var helt glansiga.
Dåliga_samvetet_då_som_var_enormt.
Egentligen är det ju ologiskt. Ingen kunde veta att hon skulle få feber och tandsprickning just i natt. Ingen kan klandra mig för att vara en dålig mamma bara för det.
Ändå.
Jag kände mig som världens sämsta mamma som lämnat bort mitt barn när hon behövde mig som mest.
Därför har jag legat bredvid henne i sängen hela eftermiddagen så hon har fått sova.
Hon fick tröst.
Jag fick tröst.
Det här dåliga samvetet som kommer med hela bebis-paketet… Man hade inte riktigt räknat med hur starkt det är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar