Bästa stunden

Jag jobbar i skift och de dagar jag jobbar är det nästan elva timmar (7:30-18:00). Det innebär att jag oftast går hemifrån när Daisy fortfarande sussar. Och så kommer jag hem en timme innan hon somnar.
Det är rätt tufft. Jag saknar henne och vet att Håkan drar ett tyngre lass för så långa dagar jobbade inte han när jag var föräldraledig.
Dessa långa dagar längtar jag efter den här stunden allra mest:



Kanske ännu mer när vi gosar och busar i sängen efteråt innan pyjamasen åker på.

...

I kväll blev det dessutom svennig middag med falukorv och stuvade makaroner.
Så gott det är ibland ändå.