måndag 31 januari 2011
Stark vänsterfot
Är detta ett tecken på att Daisy håller på att växa ur vaggan?
Eller är det bara trots för att hon inte vill sova?
Jag har tråcklat in foten sju gånger på en kvart nu.
Skruva den som Daisy.
Storleken har betydelse
Om inte annat kan man se hur mycket Daisy vuxit genom att se hur mycket av ansiktet nappen täcker.
En vecka gammal.
Nu.
Att ärva är en lyx
Daisy har tur eftersom väldigt många i vår omgivning fått barn strax före oss och gett oss hur mycket som helst.
Från min syster har det kommit mängder av påsar med kläder. Cleos mamma i Halmstad har gett Daisy finfina Noa Noa-kläder och söta outfits från Zara.
Astrids mamma har också varit generös med fina kläder.
Osvalds mamma har lånat ut hans vagga, babygym, gåstol, amningskudde, spjälmobil, fina lakan och en massa annat.
I dag var vi och sa hej då till gudomligt söta Felicia. Hon och hennes familj flyttar till Schweiz i morgon. Felicia är Håkans gudbarn och hon kallar Daisy för sin lillasyster.
Av henne har Daisy fått ärva en spjälsäng och en potta bland annat.
Nu fick hon en drös med kläder som hon kan använda om ett år ungefär. My God, det var inga billiga grejer i den påsen.
Fyra par Diesel-jeans, Kenzo-toppar, Gant-jeans, Fornarina-kläder, Ralph Lauren-baddräkt, ja listan kan göras hur lång som helst.
För barn alltså.
När Daisy fyller ett kommer hon vara värsta superfashionistan. Alldeles gratis.
Tack för det Flisan!
Flisan hemma hos oss när vi var barnvakter.
Fika med Daisy i magen.
Flisan i Tommy Hilfiger-trenchcoat.
Första mötet med Daisy.
Andra mötet. Flisan har just haft vattkoppor.
På Daisys dop. Visst är hennes mamma värsta MILF:en?
I dag var de lite nedstämda över att behöva säga adjö.
Nu ses de först i sommar då vi ska dela hus i Tylösand.
En till Olivia
I dag har en ny kompis till Daisy sett dagens ljus.
Lite för tidigt och snabbt som attan (knappt fyra timmar) slant hon ut lilla Olivia: 47 cm lång och 2 765 gram.
Fint namn, Daisys andra namn och aspirerade länge på att bli tilltalsnamnet.
Välkommen lilla oliven till fina Malmö-familjen!
Lite för tidigt och snabbt som attan (knappt fyra timmar) slant hon ut lilla Olivia: 47 cm lång och 2 765 gram.
Fint namn, Daisys andra namn och aspirerade länge på att bli tilltalsnamnet.
Välkommen lilla oliven till fina Malmö-familjen!
Daisy på Wagamama med Hanna som har Olivia i magen.
Vi sätter oss i ringen och tar varann i hand
Måndag innebär ju babysim.
Daisy fullkomligt älskar det. Innan vi börjar hoppar hon i mitt knä och stirrar på poolen och visar med all önskad tydlighet att hon bara vill hoppa i.
Efter bröstsim, ryggsim och dyk var det i dag dags att flyta runt i en badring.
Det var en hit.
Denna badring måste införskaffas och packas ner till Thailandsresan.
Daisy fullkomligt älskar det. Innan vi börjar hoppar hon i mitt knä och stirrar på poolen och visar med all önskad tydlighet att hon bara vill hoppa i.
Efter bröstsim, ryggsim och dyk var det i dag dags att flyta runt i en badring.
Det var en hit.
Denna badring måste införskaffas och packas ner till Thailandsresan.
Vikarieskit
I dag kan ni läsa om min kompis Pia i DN. Gör det!
Hon riktar kritik mot att vara anställd genom uthyrningsföretaget Mediekompetens. Och att de ses som en extern resurs och inte som en del av SVT.
På Aftonbladet har vi anställda genom Mediekompetens också. Det äcklar mig faktiskt hur vi där gör skillnad på folk och folk. Sjukt duktiga reportrar får inte samma fördelaktiga villkor som andra i huset.
Det är skamligt.
Hon riktar kritik mot att vara anställd genom uthyrningsföretaget Mediekompetens. Och att de ses som en extern resurs och inte som en del av SVT.
På Aftonbladet har vi anställda genom Mediekompetens också. Det äcklar mig faktiskt hur vi där gör skillnad på folk och folk. Sjukt duktiga reportrar får inte samma fördelaktiga villkor som andra i huset.
Det är skamligt.
Maktskifte
Verkar inte som att vi längre har makten över fjärrkontrollen här hemma.
Hmm, roliga färgglada knappar. Undrar om jag kan stoppa dem i munnen?
Hjälp mig
Ok, kära läsare. Ni är inte många men kanske kan ni bli fler.
Så jag tänkte föreslå ett litet experiment.
Ni cirka 50 personer som läser min blogg kan väl tipsa säg tre personer var. Gör det hur ni vill, via mejl, twitter, facebook, oralt ja alla metoder välkomnas.
För om ni läser a daisy day antar jag att det är för att ni gillar den.
Om ni vill kan ni sedan lämna en kommentar här och säga att ni tipsat någon och kanske hur. Ni får lämna kommentaren anonymt.
Och så ser vi tisdag morgon hur mycket antalet läsare har ökat.
Är ni med mig?
Så jag tänkte föreslå ett litet experiment.
Ni cirka 50 personer som läser min blogg kan väl tipsa säg tre personer var. Gör det hur ni vill, via mejl, twitter, facebook, oralt ja alla metoder välkomnas.
För om ni läser a daisy day antar jag att det är för att ni gillar den.
Om ni vill kan ni sedan lämna en kommentar här och säga att ni tipsat någon och kanske hur. Ni får lämna kommentaren anonymt.
Och så ser vi tisdag morgon hur mycket antalet läsare har ökat.
Är ni med mig?
Hjälp mig att få fler att säga hej till a daisy day
söndag 30 januari 2011
Sherlock
BBC-serien ”Sherlock” på SVT i kväll var riktigt bra. Den får fyra daisies, snudd på fem.
Daisy var inte lika imponerad.
Mjölkkoma.
Just nu…
… har Daisy tokslocknat i soffan. Lär inte bli tidig läggning ikväll.
Kanske håller hon sig vaken både genom ”Solsidan” (heja Ove!) och ”Sherlock” (BBC-serien som jag verkligen längtat efter att få se).
Det ultimata vore dock om hon somnade i vanlig tid, halv nio, mellan de två programmen.
Men det är nog för mycket begärt.
Kanske håller hon sig vaken både genom ”Solsidan” (heja Ove!) och ”Sherlock” (BBC-serien som jag verkligen längtat efter att få se).
Det ultimata vore dock om hon somnade i vanlig tid, halv nio, mellan de två programmen.
Men det är nog för mycket begärt.
Lång powernap.
Nästan som fjällen
I dag har vi tagit en promenad på isen och låtsats att vi är i fjällen.
Motljus vid Järla Sjö. Gick in på restaurangen där. Håkan stod i kö i en kvart. När det var hans tur försvann tjejen i kassan i en kvart. Så beställde vi och hon försvann igen. När hon kom tillbaka sa hon att köket tyvärr var stängt, all mat var slut. Så gick vi därifrån, hungriga och förbannade.
Ungefär här nånstans tappade Håkan sin vante.
Säsongens tredje par. Han är lite som en unge.
Skidbacken tillika utsikten från vårt vardagsrum.
Skamligt faktiskt att vi fortfarande inte har åkt där.
Dagens outfit
Dagens outfit: Klassisk sparkdräkt från Polarn & Pyret, fyndad med 70% rabatt på rean.
Ansiktsuttryck: Oh la la.
En liten dyr sak
Jag är en sucker för Mulberry-väskor. En väldigt dyr last men ändå.
Har två fina exemplar i min ägo men de används ju knappt numer.
De där fina axeljuvelerna har bytts ut mot en simpel skötväska från Brio.
Men i julas fick jag ett så fantastiskt paket av min man att jag faktiskt började gråta.
Tragiskt, men sant.
I paketet låg ett Mulberry-fodral för min iPhone, komplett med axelrem och så finns det ett fack för kreditkort.
Den där hänger jag på mig varje gång jag går utanför dörren nu. Svindyr, lite vräkig, och kanske lite onödig men den gör mig så jävla glad.
Och så är det sjukt praktiskt att ha en sådan liten väska över axeln när man bär på bebis och hela tiden har händerna fulla.
Min man kan mig han.
Har två fina exemplar i min ägo men de används ju knappt numer.
De där fina axeljuvelerna har bytts ut mot en simpel skötväska från Brio.
Men i julas fick jag ett så fantastiskt paket av min man att jag faktiskt började gråta.
Tragiskt, men sant.
I paketet låg ett Mulberry-fodral för min iPhone, komplett med axelrem och så finns det ett fack för kreditkort.
Den där hänger jag på mig varje gång jag går utanför dörren nu. Svindyr, lite vräkig, och kanske lite onödig men den gör mig så jävla glad.
Och så är det sjukt praktiskt att ha en sådan liten väska över axeln när man bär på bebis och hela tiden har händerna fulla.
Min man kan mig han.
Lyxig, praktisk lycka.
Det sjuka är att mycket vill ha mer. Nu drömmer jag om en Mulberry Alexa-bag tills jag börjar använda handväskor ordentligt igen.
lördag 29 januari 2011
Naaaaaaaaaaaaaaah!
Orlando Bloom (som var den första kändisen jag träffade som korre i London)
och sonen Flynn, för övrigt ett coolt namn.
Insikter så här en lördagskväll
- Väldigt många svenskar är salongsberusade on their way to redlösa just nu. Det var jag också för drygt ett år sedan. Jag saknar det.
- Jag har använt ordet galej på sistone. Det säger en del om hur länge sedan det var jag festade.
- Man behöver inte bara sjunga barnvisor för bebisar. De blir lika glada av Bonnie Tyler.
- Mitt hår är inte alls fett längre. Jag kan gå med en fönad do i tre dagar.
- Daisy hade inte bajsat på ett dygn. Det var oroväckande. När det sedan var dags för leverans ikväll… ja då sa det kaboom genom hela tjottaballongen.
- Med bajs ända upp i nacken på bebisen är det lika bra att ta ett bad än försöka spola rent.
- Det är fab att bada med bebis och Dove funkar ypperligt som badskum.
- Att vänta till bebisen sover med att tänka på middag kan vara i senaste laget.
- Att ha muskotnöt istället för kanel på risgrynsgröten är jättedumt. Rent äckligt faktiskt.
- Ser Jessica Alba på tv. Vill ha hennes kropp. Minns när jag var på filmpremiär i London och sprang på henne inne på damernas – då stod hon under handtorken för att få bort LP-skivorna under armarna på den svindyra klänningen. Vi är alla mänskliga.
- Jag känner inte för att visa mig i bikini om en månad. Samtidigt, insikten om att jag inte bryr mig lika mycket längre.
- Jag har på mig en gravidklänning ikväll.
- Att ta ett glas rött ensam hemma i soffan medan bebisen sover är inte så dumt.
- Ostbågar till är gott.
Favoritleksaken
Den här bitringen plockade Daisy själv från hyllan i en butik i London när hon satt i BabyBjörnen på min mage.
Det var ju bara att köpa den och sedan dess är den hennes absoluta favoritleksak.
Tänk att spädisar kan välja vad de vill ha så tidigt.
Det var ju bara att köpa den och sedan dess är den hennes absoluta favoritleksak.
Tänk att spädisar kan välja vad de vill ha så tidigt.
Få se nu, ska jag hugga in på humlan, fjärilen eller nyckelpigan?
Got it! Jag tar humlan.
Babar
Det blir extra festligt om jag sjunger ”En liten Daisy balanserade på en liten, liten spindeltråååååd. Det tyckte hon var så intressant att hon gick och hämtade en annan elefant.”
Trodde aldrig, verkligen aldrig, att jag skulle bli en sådan där mamma som sjunger en massa visor för sitt barn och hittar på nya texter.
Men så är man där.
Min kompis L är rolig, hon kallar den där kudden för Babar-kudden.
Jag hade glömt bort Babar. Det var ju ett tag sedan man själv bevandrade sig i barnkulturen.
Måste introducera alla dessa klassiker för Daisy.
Hennes gudmor var på musikquiz häromdagen som handlade om tv-serier. En kategori var barnprogram och det visades bilder på Dr Snuggles, Professor Balthazar m fl.
De andra i laget (som är några år yngre än oss) satt som frågetecken.
Ännu värre är det att en kompis hört att vissa förlag nu ska uppdatera sina barnböcker, och ta bort referenser till skivspelare etc och istället skriva in mp3-spelare och iPods.
Hua!
Det får ju inte stämma.
Eller som denne person som snappat upp det sa:
– Det är som att man plötsligt skulle tycka "Förnuft och Känsla" är ouppdaterad och byta ut brevväxling till skype-konversationer?!
Fyrkantiga ögon
Daisy upptäckte just tecknat på tv.
Får väl låta henne hållas i tio minuter i alla fall, och sen berätta det här om att man kan få fyrkantiga ögon eller andra jobbiga grejer.
Får väl låta henne hållas i tio minuter i alla fall, och sen berätta det här om att man kan få fyrkantiga ögon eller andra jobbiga grejer.
TV-piraterna oh oh oh!
fredag 28 januari 2011
Vandringspokal
Köp Klick i dag och läs om Agneta Sjödins nya kärlek: Big Brother-Peter.
Lite otippat faktiskt.
Men inte enligt svärfar som sa så här i måndags när han först fick höra om romansen:
Lite otippat faktiskt.
Men inte enligt svärfar som sa så här i måndags när han först fick höra om romansen:
– Det är inget konstigt med det, hon är urtypen för en vandringspokal.
Fyra månader av bajs, lycka och tårar
I dag är en stor dag, i dag är Daisys födelsedag.
För exakt fyra månader sedan låg hon nu mellan oss i sängen på rummet på BB Stockholm.
Sju timmar gammal och fortfarande utan blöja. Vi var sådana noviser på föräldraområdet att vi inte fattat att man måste ta på bebisen en blöja direkt.
Men hon hade inte kommit i gång med sin poopbonanza än som vi lärt känna så väl vi det här laget.
I stället låg hon där och snusade invirad i en filt.
Hon hade värsta conehead eftersom hon legat fixerad så länge i mitt bäckenben (jag gick ju 16 dagar över tiden så hon låg fast i sisådär sex veckor). Nej, det var inte pga sugklocka.
Dessutom hade hon superlånga naglar när hon kom ut så jag fick börja med manikyr med en pytteliten nagelfil.
Minns att jag upplevde hela tiden på BB och de första veckorna hemma som smått surrealistiska. Det kändes liksom som att vi hade Daisy på lån. Att vi lekte familj.
Den tanken kan fortfarande slå mig samtidigt som jag har svårt att minnas livet före henne.
Kommer också ihåg att de absolut bästa tipsen fick jag av min kompis P. Hon sa: ”Sno allt du kan på BB”.
Det gjorde jag. Trosor, bindor, skötbordsunderlägg, nagelfilar. You name it! Vem visste att den där efterbörden eller vad det heter skulle vara så nasty.
Minns också en annan sak. Den sjuka tanken som kom bara någon minut efter att Daisy sett dagens ljus. Tanken: ”Det här kan jag göra igen.”
Alla som sagt det tidigare har jag tänkt att de måste vara lite sjuka i huvudet. Men så var det. För så fort hon kommit ut försvann all smärta och jag blev hög på hormoner.
Då hade jag alltså gått igenom åtta timmars helvetessmärtor som gör så ont att de inte går att beskriva i ord. Tror det är meningen att man inte ska kunna sätta ord på den smärtan för att inte skrämma andra blivande mammor. Då skulle det ju inte bli så många barn här i världen.
Min förlossning gick dock relativt snabbt och utan några jobbiga konsekvenser.
Jag spydde visserligen som en bulimiker som smällt i sig 17 gräddtårtor då min kropp inte riktigt pallade att hantera smärtan.
Mitt ansikte var också förvridet bakom den där lustgasmasken i säkert sex timmar. Jag kunde inte prata, puttade bara på min man när jag behövde en ny fix. Var dock så pass klar i skallen att jag kunde tänka att nu är jag hög.
Min tanke: ”Ok, nu ser jag de där tomtarna från Trolltyg i Tomteskogen och de går in i ett tempel. Det får jag inte säga högt för då tar de bort lustgasen.”
Sedan fick jag epidural. Denna revolution. När de satte bedövningen i ryggen höll min man på att svimma men jag såg det bara som en befrielse och hade inte tillräcklig sinnesnärvaro att reagera på något någon gjorde med mig.
Efter en kvart satt jag upp, som om ingenting hade hänt. Drack lite saft, pratade med barnmorskan och satte mig på pilatesbollen.
Då kom ett jävla vrål som från underjorden. Det tog någon sekund innan jag insåg att det faktiskt var jag som lät. Krystvärkarna var igång, snabbare än beräknat.
När allt i din kropp och alla dina reflexer och impulser säger att du vill ta i som faan och bara trycka på, tänk då att barnmorskan säger att nu får du bara andas, inte trycka på. Jag trodde hon skämtade med mig men med hjälp av profylaxövningarna funkade det.
När jag väl fick ta i tog Daisy tid på sig, tills jag dyngsvettig och utmattad skrek: ”Kom ut jävla unge!”. Då lyssnade hon.
Och jag slapp sys alls tack vare att jag stod emot och andades. Stört! Samtidigt, en galen lättnad!
Vad var det första Daisy gjorde då?
Jo, hon bajsade ner hela mig. På bilderna har jag till och med bajs i pannan.
Borde fattat redan då var det barkade.
Den där självklara kärleken till mitt barn kom dock inte direkt. Alltså, missförstå mig inte, hon var ju underbar men jag grät inte glädjetårar (det gjorde min man). Jag hade nog lite svårt att ta allt till mig.
Den där självklara kärleken kom istället som en smocka, en jävla knock out, kvällen efter att vi kommit hem från BB.
En helt otrolig känsla.
Men ändå, jag väntar nog ett tag med att göra det igen.
Nu ska vi fira Baby D genom att ge henne en nappflaska med… mjölk.
För exakt fyra månader sedan låg hon nu mellan oss i sängen på rummet på BB Stockholm.
Sju timmar gammal och fortfarande utan blöja. Vi var sådana noviser på föräldraområdet att vi inte fattat att man måste ta på bebisen en blöja direkt.
Men hon hade inte kommit i gång med sin poopbonanza än som vi lärt känna så väl vi det här laget.
I stället låg hon där och snusade invirad i en filt.
Hon hade värsta conehead eftersom hon legat fixerad så länge i mitt bäckenben (jag gick ju 16 dagar över tiden så hon låg fast i sisådär sex veckor). Nej, det var inte pga sugklocka.
Dessutom hade hon superlånga naglar när hon kom ut så jag fick börja med manikyr med en pytteliten nagelfil.
Minns att jag upplevde hela tiden på BB och de första veckorna hemma som smått surrealistiska. Det kändes liksom som att vi hade Daisy på lån. Att vi lekte familj.
Den tanken kan fortfarande slå mig samtidigt som jag har svårt att minnas livet före henne.
Kommer också ihåg att de absolut bästa tipsen fick jag av min kompis P. Hon sa: ”Sno allt du kan på BB”.
Det gjorde jag. Trosor, bindor, skötbordsunderlägg, nagelfilar. You name it! Vem visste att den där efterbörden eller vad det heter skulle vara så nasty.
Minns också en annan sak. Den sjuka tanken som kom bara någon minut efter att Daisy sett dagens ljus. Tanken: ”Det här kan jag göra igen.”
Alla som sagt det tidigare har jag tänkt att de måste vara lite sjuka i huvudet. Men så var det. För så fort hon kommit ut försvann all smärta och jag blev hög på hormoner.
Då hade jag alltså gått igenom åtta timmars helvetessmärtor som gör så ont att de inte går att beskriva i ord. Tror det är meningen att man inte ska kunna sätta ord på den smärtan för att inte skrämma andra blivande mammor. Då skulle det ju inte bli så många barn här i världen.
Min förlossning gick dock relativt snabbt och utan några jobbiga konsekvenser.
Jag spydde visserligen som en bulimiker som smällt i sig 17 gräddtårtor då min kropp inte riktigt pallade att hantera smärtan.
Mitt ansikte var också förvridet bakom den där lustgasmasken i säkert sex timmar. Jag kunde inte prata, puttade bara på min man när jag behövde en ny fix. Var dock så pass klar i skallen att jag kunde tänka att nu är jag hög.
Min tanke: ”Ok, nu ser jag de där tomtarna från Trolltyg i Tomteskogen och de går in i ett tempel. Det får jag inte säga högt för då tar de bort lustgasen.”
Sedan fick jag epidural. Denna revolution. När de satte bedövningen i ryggen höll min man på att svimma men jag såg det bara som en befrielse och hade inte tillräcklig sinnesnärvaro att reagera på något någon gjorde med mig.
Efter en kvart satt jag upp, som om ingenting hade hänt. Drack lite saft, pratade med barnmorskan och satte mig på pilatesbollen.
Då kom ett jävla vrål som från underjorden. Det tog någon sekund innan jag insåg att det faktiskt var jag som lät. Krystvärkarna var igång, snabbare än beräknat.
När allt i din kropp och alla dina reflexer och impulser säger att du vill ta i som faan och bara trycka på, tänk då att barnmorskan säger att nu får du bara andas, inte trycka på. Jag trodde hon skämtade med mig men med hjälp av profylaxövningarna funkade det.
När jag väl fick ta i tog Daisy tid på sig, tills jag dyngsvettig och utmattad skrek: ”Kom ut jävla unge!”. Då lyssnade hon.
Och jag slapp sys alls tack vare att jag stod emot och andades. Stört! Samtidigt, en galen lättnad!
Vad var det första Daisy gjorde då?
Jo, hon bajsade ner hela mig. På bilderna har jag till och med bajs i pannan.
Borde fattat redan då var det barkade.
Den där självklara kärleken till mitt barn kom dock inte direkt. Alltså, missförstå mig inte, hon var ju underbar men jag grät inte glädjetårar (det gjorde min man). Jag hade nog lite svårt att ta allt till mig.
Den där självklara kärleken kom istället som en smocka, en jävla knock out, kvällen efter att vi kommit hem från BB.
En helt otrolig känsla.
Men ändå, jag väntar nog ett tag med att göra det igen.
Nu ska vi fira Baby D genom att ge henne en nappflaska med… mjölk.
Missa inte…
… nya numret av QX för bövelen.
MrR har gjort en galet snygg plåtning med Mello-artisterna som tv-stjärnor.
Älskar framförallt Le Kid som Glee-karaktärerna och konstaterar att Danny passar som vampyr (usch, nu blev det nästan tantsnusk).
MrR har gjort en galet snygg plåtning med Mello-artisterna som tv-stjärnor.
Älskar framförallt Le Kid som Glee-karaktärerna och konstaterar att Danny passar som vampyr (usch, nu blev det nästan tantsnusk).
Men se goddag då
Jaha du mamma, efter viss dividering vid åtta-tiden lyckades då få mig att sova ända till tio. Jag tycker att denna morgon börjat lite slappt jämfört med i går. Vi skulle ju på baby-yoga, den normala varianten. Nu har jag lekt med mina gayvänliga leksaker i säkert en timme. Och jag har fortfarande pyjamas på mig. Bestäm dig nu, kom igen, utmana mig, vad ska vi göra i dag?
torsdag 27 januari 2011
Miss Pigg-y
Att låta bebisen ta en tupplur på soffan på eftermiddagen i två och en halv timme.
Att gå och handla först vid sjutiden och låta bebisen sova i vagnen en timme.
Dum idé.
Sen har hon ingen lust att somna.
Ingen alls faktiskt.
Så nu roar vi oss med att titta på ”Sveriges mästerkock” på TV4Play och hoppas, hoppas att detta innebär en lång sovmorgon.
Att gå och handla först vid sjutiden och låta bebisen sova i vagnen en timme.
Dum idé.
Sen har hon ingen lust att somna.
Ingen alls faktiskt.
Så nu roar vi oss med att titta på ”Sveriges mästerkock” på TV4Play och hoppas, hoppas att detta innebär en lång sovmorgon.
Lite efter
Man vet att man inte är helt spot on trender när man köper:
- Ett par Nudie-jeans.
- De är grå.
Så 2007. Eller nåt.
Men de var snygga, till halva priset och jag har åter samma storlek som när jag gifte mig.
Men de var snygga, till halva priset och jag har åter samma storlek som när jag gifte mig.
Bazinga!
Solsidan
När Rapport gör ett inslag om verklighetens Solsidan… då vet man att tv-serien nått nya dimensioner i popularitet.
TV4-SVT: 1-0.
…
I somras, när jag var höggravid, kollade vi på dvd-boxen om kvällarna. Bästa avsnitten är ju när de firar midsommar och när de är på förlossningen.
Jag började fnissa när barnmorskorna på BB Stockholm frågade om vi ville ha bullfika.
Med andra ord, två klassiska avsnitt redan.
TV4-SVT: 1-0.
…
I somras, när jag var höggravid, kollade vi på dvd-boxen om kvällarna. Bästa avsnitten är ju när de firar midsommar och när de är på förlossningen.
Jag började fnissa när barnmorskorna på BB Stockholm frågade om vi ville ha bullfika.
Med andra ord, två klassiska avsnitt redan.
Gymbebis
Vi har redan varit på bodypump på gymet.
Daisy blev så slut att hon sover fortfarande.
Snart ska vi iväg på lunch med mammagruppen.
Shit, vad vi är aktiva idag.
Gymbebis.
onsdag 26 januari 2011
Gröt
Mycket nytt idag.
Daisy har kommit på ett nytt ljud som hon kört stenhårt på. Det är inte bara fördelar med det i och för sig.
Så har hon lärt sig gunga själv i babysittern.
Nu ikväll har hon suttit i sin nya stol och ätit gröt för första gången.
Hon grimaserade och var inte helt såld.
Men inte totalt anti heller.
Babysteps…
Daisy har kommit på ett nytt ljud som hon kört stenhårt på. Det är inte bara fördelar med det i och för sig.
Så har hon lärt sig gunga själv i babysittern.
Nu ikväll har hon suttit i sin nya stol och ätit gröt för första gången.
Hon grimaserade och var inte helt såld.
Men inte totalt anti heller.
Babysteps…
Eh, vad är det här nu då?
Konstig konsistens OCH ny smak.
Jag är skeptisk.
Smal
I dag har vi övat på vanliga trix för att se lite smalare ut.
Daisy har tagit på sig svart=slimmande.
Vi har tagit bild uppifrån för att slippa dubbelhakan=slimmande.
Nu så, snart kommer hon nog i Lindex flickstorlekar också.
Jag då? Jag sitter just nu och äter ostbågar och dricker cola.
Daisy har tagit på sig svart=slimmande.
Vi har tagit bild uppifrån för att slippa dubbelhakan=slimmande.
Nu så, snart kommer hon nog i Lindex flickstorlekar också.
Jag då? Jag sitter just nu och äter ostbågar och dricker cola.
Strike a pose.
Riktad reklam
Man vet att man inte är direkt ensam om att ha skaffat barn på senare tid när man får hem den här reklambilagan med SvD:
Lycka
En ny säsong av ”Project Runway” har börjat på TV3.
Daisy sover bredvid i soffan. Hon tycks ha tappat intresset under uppehållet.
Gillar dock inte hur Heidi Klum gör voice overs i de tidiga säsongerna för att hon inte satt sitt snack ordentligt direkt.
Daisy sover bredvid i soffan. Hon tycks ha tappat intresset under uppehållet.
Gillar dock inte hur Heidi Klum gör voice overs i de tidiga säsongerna för att hon inte satt sitt snack ordentligt direkt.
Skolkare.
Bebis-yoga
Allvarligt, det här kan ju inte vara på riktigt? Oavsett vad de säger i klippet.
Så. Jävla. Freaky.
Så. Jävla. Freaky.
Lindex-skiten
I dag blev den där sjuka Lindex-grejen ”det är skillnad på barn och barn” en artikel i Aftonbladet.
Hädanefter ska Daisy få kläder från KappAhl och H&M. Tills det visar sig att det är samma skit där. Eller?
Hädanefter ska Daisy få kläder från KappAhl och H&M. Tills det visar sig att det är samma skit där. Eller?
Liten blir lite större
Hon testade den första gången på Arlanda.
Nu var det dags för Daisy att få en egen barnstol.
Två dagar före hennes fyramånaders dag invigdes den.
De är smarta på Ikea. Den superbilliga stolen kommer med säkerhetsbälte. Och så kunde man köpa till en sittkudde och bricka för en spottstyver.
Fick dock bulla upp lite extra med filtar och kuddar.
Men shit vad nöjd hon var när hon satt där i nivå med mig vid frukostbordet.
Nu var det dags för Daisy att få en egen barnstol.
Två dagar före hennes fyramånaders dag invigdes den.
De är smarta på Ikea. Den superbilliga stolen kommer med säkerhetsbälte. Och så kunde man köpa till en sittkudde och bricka för en spottstyver.
Fick dock bulla upp lite extra med filtar och kuddar.
Men shit vad nöjd hon var när hon satt där i nivå med mig vid frukostbordet.
Premiär hemma.
tisdag 25 januari 2011
Lyx, lyx, lyx, lyx, lyx, lyx, lyyyyyyyyyyx
Vi hade tänkt äta pizza ikväll.
Men så tänkte min man om och valde att lyxa till det istället; med pata negra, mozzarella, baby bells, bresaola, ja alla möjliga härliga delikatesser. Och rödvin.
Daisy hade även den goda smaken att somna på två minuter efter att ha druckit upp allt i nappflaskan.
Nu ska vi se den här filmen:
Men så tänkte min man om och valde att lyxa till det istället; med pata negra, mozzarella, baby bells, bresaola, ja alla möjliga härliga delikatesser. Och rödvin.
Daisy hade även den goda smaken att somna på två minuter efter att ha druckit upp allt i nappflaskan.
Nu ska vi se den här filmen:
Can you keep a secret?
Hittade denna bild igen i den nya profilen på Facebook:
Den fick mig att fnissa lite.
Detta är finalen av Mellon. Jag är gravid men har inte sagt det till speciellt många. Aftonbladet hade en non alchohol-policy för sina anställda denna kväll vilket underlättade mitt hemlighetsmakeri.
Men Barry, som bor i London, fick veta. Det kändes safe.
Och så det där jävla röda läppstiftet igen. Men hårfärgen är inte så dum ändå, vad Ken ”Du ska alltid vara blond” än säger.
Att täcka kala fläckar
Ivanka Trump är gravid.
Om hennes bebis får en avskavd kal fläck på bakhuvudet kanske morfar kan lära ut sina bästa tricks om comb overs?
Om hennes bebis får en avskavd kal fläck på bakhuvudet kanske morfar kan lära ut sina bästa tricks om comb overs?
Morfar Donalds trixiga frisyr.
Daisy visar upp sin kala fläck.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)