Spamalot

Okej, här kommer mitt betyg av Spamalot.
Musikalen får tre starka plus (paus här för gapskratt bland mina vänner).
Ärligt, den var bra men är inga fem plus i min värld.
Den var betydligt bättre när jag såg den i West End även om likheterna var många. Nina Söderquist (som var anledningen till att jag såg musikalen i London då jag skulle intervjua henne) spelar till exempel Lady of the Lake här också.

Jag svamlar nu. Skärpning.
Så här: Jag tror att betyget blivit bättre om inte hela upplevelsen grusades av vissa i publiken.
Och med vissa menar jag speciellt en tant som satt precis bakom oss. Hon började skratta i samma sekund som ridån gick upp.
Hon ville så gärna ha roligt, riktigt njuta av den här musikalen att hon överdrev något enormt i sina garv. Det ooohades och aaahades åt allt på scen och jag gav henne onda ögat i pausen. Det hjälpte inte.

Det fanns många i publiken som damen i rosa blus och blommig stickad tröja.
I deras värld var verkligen Spamalot fem plus för de ville så krystat gärna ha roligt.
Cynisk much?

Men vi ska inte sitta här på höga hästar min man och jag.
Vi skrattade ju faktiskt mest åt en ko som kastades över en mur.