En sak jag tänkt på det senaste året men framförallt sedan jag började jobba igen är hur otroligt blödig jag blivit.
Helt soft. Jag är som en sil där varenda liten bisats som handlar om barn som far illa borrar sig rakt igenom och in som en projektil i mitt hjärta.
Till exempel Uppdrag granskning denna vecka eller artikeln om lilla Hugo som kanske inte lever till sin ettårsdag.
Men det blir väl de flesta väldigt berörda av.
Jag ser det som att jag blivit mindre cynisk och att jag blivit bättre på att hitta bra stories.
Men det är ju jobbigt också när det händer att jag börjar böla på jobbet.
Men lite senare idag ska jag länka till en story som jag hittade och la ut på Tobbe som inte fick mig att gråta utan skratta.
Och ja, den involverar ett barn.
...
Faan, åkte för långt på tunnelbanan nu bara för att jag skrev det här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar