måndag 23 juni 2014

Snart orkar jag inte mer och snart var för flera månader sedan

När man trodde att prövningarnas tid var förbi kom nästa käftsmäll.
När man trodde att inget kunde bli värre kom nästa käftsmäll.
Söndagen började med att jag grät av oro för en nära vän.
På eftermiddagen läste jag ett mejl från Daisys förskola där det stod att tvillingarna inte kommer att få plats i vår.
Jag började gråta och skrika.
Dagen avslutades på akuten på Danderyds sjukhus. Min pappa har blivit sjuk. Hans sommar är inställd.
Jag grät inför överläkaren och sa att vi har dåliga erfarenheter av sjukhus. Han lugnade mig så gott han kunde och sa att det var bra att vi åkte in. Att vi kom in i tid. Akuten på Danderyd är helt fantastisk. På tio minuter låg pappa på en brits i ett rum. Inom en timme hade vi träffat kirurgerna som skulle operera honom.
Nu har han vaknat efter operationen men vi vet inte så mycket mer. Men som pappa sa: "Sankte Per ville inte ha mig än."
Nä, du kan dra åt helvete Sankte Per.

Livet - vad du prövar mig. Du sparkar på en som redan ligger ner.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar