Den här avvänjningen av napp fortsätter. Nattningen igår var ingen picknick av många skäl. Efter tips åkte vi idag till en leksaksaffär för att uppmuntra Daisy. Kalla det dålig uppfostran om ni vill men man ska inte underskatta effekten av att mutor (och meningar som "om du inte äter upp maten nu får du ingen glass". Till exempel. Skrämmande flitigt använt här hemma).
Så vi lovade Daisy att hon fick välja vilken leksak hon ville för att hon är så duktig som slutat med napp. Som en belöning.
Hon valde länge och väl. Tills hon kom till prinsessklänningarna. Alltså, jag skrattade rakt ut.
Hennes ögon blev stora som tefat, hon la huvudet på sned med handflatorna mot kinden och utbrast: "Åh, kära nån!"
Hahahahaha.
Hahahahaha.
You had to be there.
Kort sagt: Vi köpte en prinsessklänning. Hon skulle absolut ha med den till sjukhuset för att visa morfar. Och hon klrv stolt ut genom sjukhuskorridorerna med en tiara på huvudet. Hon har haft på sig klänningen hela kvällen (helst med träskor till) och... det bästa av allt... Vid läggningen sa hon "Jag är en stor tjej nu och behöver ingen napp.".
Och så somnade hon utan tårar.
Efter att vi läst Prinsessan på ärten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar