Jag har bävat för detta och undrat många gånger om det överhuvudtaget går att lösa. Det vill säga att sluta med nappen. Idag var vi på Skansen med våra vänner som är på besök och jag visade nappmaskinen för Daisy i syfte att förbereda henne. Men hon fick feeling och ville slänga nappen i maskinen till katterna. Så det gjorde vi.
Hon var stolt i 30 sekunder.
30 sekunder senare pep hon: "Jag saknar min fina napp!"
Hon skrek hela vägen hem.
Läggningen var ett helvete.
Natten lär bli en mardröm.
Det sägs att det är som att avvänja en heroinist och att detta kan ta veckor. Återstår att se.
Återstår att se hur länge vi håller ut.
Men alla med barn som använt napp har väl tagit den här kampen.
Och ni har klarat det, visst?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar