Tröttare än Agneta Sjödin när hon gått Santiago de Compostela ungefär.
Men jag tänker inte skriva en bok om det och olika vägval.
Däremot tänker jag ta det lugnt på hemmafronten efter tre helger i rad på äventyr. Jag ligger redan sömnlös över planeringen av packning till i sommar då vi ska ta bilen och vara borta i sisådär sex veckor i sträck.
Känns som att vi behöver en långtradare för att få plats med allt.
En spaning jag gjort nu på vägarna:
- Det är alltid yngre män (alternativt medelålders män med komplex som kompenseras med en väldigt dyr bil) som kör upp i röven på bilen framför i omkörningsfilen för att stressa på.
- Det är oftast kvinnor som struntar i att stanna vid övergångsställen.
- Man (jag) har plötsligt blivit livrädd för att åka och framförallt köra bil post bebis. Jag får katastrofala tvångstankar om att jag ska krocka, somna bakom ratten eller bara råka köra ner i diket och rabblar olycksstatistik på bil vs tåg vs flyg. Men det verkar ju onödigt att flyga mellan Stockholm och Gävle.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar