Jag har fått mormor och morfars gamla stolar som en gång stod på Operakällaren (morfar var källarmästare där).
Men eftersom mormor och morfar bolmade cigg så mycket back in the days att det knappt gick att se handen framför sig i deras lägenhet var stolarna inrökta och gula.
Nu genomgår de en total make over och jag tror detta blir bra. Stolsdynorna ska sedan kläs in i svart sammet.
När jag satt där och sandpapprade och målade rabblade jag lite klassiska Ernst Kirchsteiger-citat såsom:
Åh, kära nån, vilken dag. Jag är så full av intryck.
Det här med att sitta så här och tälja, det är någonting jag tycker är väldigt skönt.
Färgen får det att brumma som en liten humla i mitt bröst.
Det här fönstret ger väldigt skön kontakt mellan ute och inne. Det är som om att ute och inne vill varandra någonting.
Nymålade vita i förgrunden. Inrökta gula i bakgrunden.
Och det här med att visa tvättlappen i klänningen tycker jag är en fin detalj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar