Bakis

Vi var på middag hos några vänner igår som har en bebis som är exakt två månader äldre än Daisy.
De där två tjejerna kommer bli livsfarliga ihop när de blir äldre.
Vi blir livsfarliga varje gång vi är hos dessa vänner också för det slutar alltid med ett totalt fylleslag.
I går var inget undantag.
Vaknade i morse av en fruktansvärd känsla i kroppen, tänkte att jag blivit sjuk, innan jag insåg att det här var ju ändå en bekant känsla. Avlägsen men bekant. Säg hej till baksmällan!
Började räkna lite och insåg att senast jag vaknade bakfull var på nyårsdagen. Det är alltså nästan exakt ett år sedan.
Vid tolvslaget den nyårsaftonen ringde vännerna vi var hos igår och berättade att de väntade sitt tredje barn.
Jag skrek grattis väldigt högt eftersom jag hade väldigt många glas champagne i kroppen.
Jag hade också ett litet embryo i magen.
Men det visste jag inte då.

Baby D.