Dagens outfit

Klädd för nyårsgalej.

Dagens outfit: Tyllkjol från Baby Gap, gåva från MrR och sockerbiten.

Body Noa Noa, bolero H&M.

Gott nytt år!

PS. Ungefär en timme efter att denna bild togs bajsade Daisy igenom allt men vi lyckades rädda kjolen. Sen gick hon loss på outfit no 2 också. Nu sover hon i pyjamas. Året avslutas därmed som sig bör. DS.

Morgongymnastik

Daisy tog ett pass i gymet imorse.

Kära läsare, i dag tänkte jag testa det här med att rulla över på mage.

Ok, träningskompisar. Vi börjar i det här utgångsläget.

Det är en kamp. Men det går att dra i filten för lite extra skjuts.

Äh, det hjälpte ju inte. Måste komma på en ny metod.

Det ska gå. Om jag drar med mig andra armen så kanske.

Vad faan, nu blir jag snart förbannad.

Äntligen!

(Ok, kanske med lite hjälp från mamma då)

Lyxlunch

Det gäller att unna sig ibland.

Nyårslunch.

Ertappad

Dammsög för första gången på väldigt länge.
Det brukar vara min man som gör det.
Hittade detta under soffbordet.

Misstänker att han äter en del chips om nätterna.

Svårigheten i att se cool ut

Apropå första platsen på min låtlista för 2010 ska jag under 2011 gå på Robyn-konsert.
Det är i mars på Cirkus och jag får fint sällskap av MrR.
Senast vi var på konsert ihop var i maj på Lady Gaga.
Då hade jag en stor gravidmage och såg ju inte sådär jättecool ut direkt.
Sist jag såg Robyn live hade jag det här ansiktsuttrycket:

Måste nog jobba lite på coolheten tror jag.

…

Ser ni förresten de där två filurerna i bakgrunden? De hookade upp på den där TV3-festen. Idag bor de i en flådig takvåning på Kungsholmen, planerar bröllop och hon har en bulle i ugnen. DET är coolt!

Två tummar upp

Alltså kolla när mitt förra inlägg publicerades.
Jackpot!
Och så upptäckte jag just att ”Repmånad” är på tv.
Jackpot!

Faan, nu kom jag på att Loffe Carlsson blev skitförbannad på mig en gång för att jag sågade ”Göta kanal 2” i en recension. Hans fru ringde och skällde. Taskigt, jag var ju inte direkt ensam om den sågningen.
Stänger nog av tv-n och går och lägger mig istället.

Soundtrack of 2010

Så här sista dagen på året tänkte jag att det är dags för en personlig lista.
Det här är låtarna som väcker flest minnen från 2010:

1. Robyn ”Dancing on my own”. En slags röd tråd för alla de där härliga veckorna i Halmstad och på Gotland i somras. Den spelades jämt överallt och gjorde också att N, som stod för sommarens triangeldrama, köpte sin första skiva på hundra år. Bara en sån sak.
2. Oskar Linnros ”Från och med Du”. Spelades på repeat på midsommarafton på landstället. Den bästa midsommaren någonsin tror jag. Trots att jag var nykter och småtimmarna blev något av en smäll-i-dörrarna-fars.
3. Cheryl Cole ”Fight for this love”. I våras jobbade jag i stort sett dygnet runt inför kronprinsessbröllopet. Det roligaste jag gjort och med den bästa redaktion man kan önska sig. Vi hade sjukt kul på jobbet men vissa dagar behövdes lite extra energi. Då satte jag på den här låten. Den fick oss (mig) på bra humör.
4. Shakira ”Waka Waka (This time for Africa)”. Daisys och gudmors (min bästis) låt. Som de har dansat till den här. Och baby D hörde den redan i magen under fotbolls-VM.
5. Håkan Hellström ”Jag vet vilken dy hon har varit i”. Ingen årslista är ju komplett utan Hellström. Äh, jag skojade bara.

Moves

När L är på besök skiner Daisy alltid upp lite extra.
För L är alltid full av bus.
I kväll har vi övat på Daisys moves.

Catwalkstyle.

Frogstyle.

Talibanstyle.

Sleepystyle. 

Om jag inte var gift...

... skulle jag inte säga nej till den här mannen.

Ögongodis.

Jag intervjuade Colin Firth när han var i Sverige för ”Mamma Mia”-filmen. Då byggde han på celebrity crush-aktierna så att säga.

Nu sitter jag och L och tittar på en chickflick med dear Mr Firth – ”Allt en tjej vill ha”.

Vi konstaterar att många filmer rippat den klassiska sekvensen från ”Pretty Woman”, av typen här-slänger-vi-in-en-scen-där-hon-byter-kläder-i-provrum-till-bra-musik-och-gör-fåniga-miner-medan-en-välbärgad-man-tittar-på.

För övrigt vill jag bara tillägga att jag är gift med världens bästa man som jag är väldigt kär i.

Tal till nationen (eller mina fem läsare):

Saker som stör mig i sociala medier:

• Personer som skriver ”ja” istället för ”jag” i mejl, statusuppdateringar, sms osv. Så bråttom kan man inte ha eller så lat kan man inte vara att man sparar in på en bokstav. ”Ja” är motsatsen till ”nej”, inget annat.
• Personer som skriver ut hjärt-symboler.
• Personer som skriver typ 17 utropstecken efter en mening. Hur mycket skriker den personen när den skriver egentligen?
• Personer som avslutar meddelanden med kramiz. Inte kram, utan kramiz. Vet hut!
• Personer som beskriver känslor och uttryck inom asterisker. Typ *blinkar med ögat*. Dessa personer måste ha nätdejtat/chattat för mycket i sina liv.
• Personer som kallar sin mobil för nallen.
• Personer som inte förstår ironi i statusuppdateringar på facebook utan skriver allvarliga kommentarer. Skaffa er humor!
• Personer som avslutar meddelanden med att förklara ämnet. Typ #elaklista. Övertydligt.
• Personer vars blogginlägg innehåller enbart en massa myspys. Typ ”Idag har jag bakat surdegsbröd, fikat med mina fina väninnor då jag dukade med änglaservetter, gosat med min bebis som jag kallar myran/pyret/lillprinsen, placerat ut ännu en silverljusstake i mitt kritvita hem och ska laga fläskfilé till middag men först jag sätta på en tvättmaskin.” Sätt på din man istället.

Men denna listan kan jag ju inte publicera på bloggen för jag känner alldeles för många personer som skulle känna sig träffade. 

Moahahahahaha!

…

Å andra sidan… jag har också sagt att jag aldrig någonsin skulle starta en mammablogg. Inom kort har jag säkert gjort all of the above.

mvc, bvc, kg

I går BVC.
Idag MVC.
Mitt liv är oerhört spännande.
Men om besöket på BVC bjöd på en otäck överraskning blev det en positiv sådan på MVC.
Jag har gått ner 12 kg sedan förlossningen.
Ska fira med chips tror jag.

De där valkarna runt midjan är borta nu. 

Daisy har byggt på sina valkar istället.

Dagens outfit

Det är viktigt att matcha strumpor och body.

Alternativt julfirande

Jag fick en trisslott av svärfar på juldagen.
Jag vann.
Annars hade jag slagit näven i bordet som Henrik Dorsin i den här sjukt roliga videon.

Ka-tjing

Att ha barn är lite som pojken med guldbyxorna för ekonomin.
Fast fickorna innehåller stora svarta hål.

Ka-tjing!

Händerna på täcket

Dagtid tar hon en tupplur under snuttefilten.

Nattetid drar hon täcket över huvudet.

Det blir för mycket intryck annars.

Trött bebis.

Läs högt med mig nu:

N-Y-H-E-T-S-T-O-R-K-A

Nyhetstorka.

Febrig

Sjukt söt.

För få plus hamnar på minuskontot

Ja du, kära Markus Larsson. Det här var dagens första hurra.

Nyår schnyår

Läser Expressen och blir inspirerad inför nyårsafton.

Massor av fyrverkerier ska vi ha:

Och en ny galablåsa ska jag köpa:

Eller nä.

Men Daisy kommer vara fin i alla fall. Klänningen hänger redan framme på hennes säng.

Nu ska jag ringa min bästis och planera vår nyårssupé för två och spika filmerna som ska ta oss över tolvslaget.

Buttplug

Daisy har två plåster på låren.
Och lite feber.
De röda kinderna och smärtan gör att hon var tionde minut gnäller till lite och får tårar i ögonen.
Däremellan skrattar hon.
Jag sitter mest och håller tummarna för att febern inte kommer stiga så jag måste använda de här:

Det finstilta till höger lyder alltså:

"Införes i ändtarmen"

Jag kan flyga jag är inte rädd

Post-baby har en massa små rädslor kommit krypande som jag inte var förberedd på:

1. Flygrädsla
2. Bacillskräck
3. Rädsla för att åka bil och krocka
4. Spruträdsla

En riktig mes har jag blivit. Men jag jobbar på det.

Shots

BVC-besöket blev ju inte riktigt den walk in the park som jag var inställd på.
Hade helt missat att tre månaders-kontrollen innebär vaccinering.
Två jävla sprutor.

Nyheten levererades redan i väntrummet av en annan mamma med lika gammal spädis.
Hon blev för övrigt smått begeistrad i Daisy, trots att hon hade en egen i samma format.
– Vilken exceptionellt söt bebis, sa hon.
Jo, det är sant. Hon sa så.

Sedan kom vi in till barnmorskan Kim. Vi vägde Daisy som nu stoltserar med 6 700 gram men hade gått ner lite på kurvan. Inte lika tjock som vi trodde alltså.
Kim var imponerad av hur mycket Daisy skrattade och sprattlade.
– Vilken energi. Imponerande! Det är ju som ett gympass för Daisy. Inte konstigt att hon äter så mycket och ofta nu, sa Kim.
Jo, det är sant. Hon sa så.

Sedan var det dags för sprutorna. Jag fick hålla Daisy medan hon fick en spruta i varje lår.
När hon började skrika och gråta trodde jag faktiskt att mitt hjärta skulle gå sönder.
Så hemskt var det.
När hon redan grät som en stucken gris gjorde Kim smärtan ännu värre för henne. Spruta nummer två gjorde nämligen ondare än den första.
Men jag tröstade Daisy bäst jag kunde (med bröstet) och hon tystnade efter en minut.
– Men herregud, jag har aldrig varit med om en bebis som blivit lugn så snabbt efter sprutorna, sa Kim.
Jo, det är sant. Hon sa så.

Sedan fick Kim hålla Daisy för det var hennes sista dag på vikariatet. Nästa gång får vi en annan barnmorska. Daisy gav Kim ett gapskratt som ett tack och hej.
– Vilken charmig tjej hon är. Så trygg och glad. Och jag måste säga att du är så fin med henne. Ni har en väldigt fin kontakt som mor och dotter, sa Kim.
Jo, det är sant. Hon sa så.

Och jag gick därifrån med ett hjärta som värkte lite men som var större än någonsin tidigare.
Daisy somnade.

Aj, aj.

Kräk-Malou

Malou von Sivers gör hemma-hos-reportage i Maria Montazamis hus i USA. Montazami visar sin skosamling.
Malou spelar intresserad. Det är lite som tusen nålar. Jag säger som min kloke svåger: ”Den där Malou tror hon är någon jävla Oprah.”
Hon kunde inte vara mer far off.
Det enda Malou är intresserad av är att höra sin egen röst.

Nya bekantskaper

Daisy skaffar nya kompisar så här på morgonkvisten.
– Hello Kitty, säger hon.
Äh, kanske inte riktigt. Hon gurglar, skriker och boxar till den.
Måste nog lära henne att våld inte är det bästa sättet att knyta nya vänskapsband.

Rör inte min kompis.

Biggest gainer

På agendan i dag står ett besök på BVC.
Daisy ska mätas och vägas. Med tanke på att hon de senaste två dagarna fått för sig att hon ska äta typ varannan timme och länge, istället för tio minuter var tredje timme som tidigare, lär den där lilla vågen ta i botten.
Och viktkurvan go off the chart.

Med tanke på siffran på blöjan märker ni att bilden är någon vecka gammal. 

Hon kan alltså ha ännu större mage och gosigare valkar vid det här laget.

3

Daisy fyllde tre månader i går. Det firade hon genom att göra som de flesta dagar. Dagen till ära sprängde hon återigen en blöja med nummer 3. Pyjamas nummer tre på resan hade därmed bytt färg till höstens trendfärg kamel.
Men svärmor lärde mig ett litet husmorstips: galltvål.
Fi faan vad schysst det är. Organiskt, enkelt och billigare än den där jäkla Vanish.
I dag ska vi sladda in på Hemtex och inhandla denna magiska lilla tvål.

Magi.

Daisy–mamma: 3–2.

För tydlighetens skull...

... vill jag bara poängtera att det kan ha funnits ett uns av ironi i förra inlägget.
Inte det där med att min svåger är bäst alltså.
Utan att det är hans favoritlåt.
Ja, ni fattar.

Dagens låt

Dagens låt är en riktig klassiker och den tillägnas min svåger.
Han är också den första som fick läsa min blogg.
Han är lätt den bästa svåger man kan ha, och den bästa gudfar Daisy någonsin kan få.
I går kväll när vi spelade kort kunde han inte sluta nynna på den här låten.
Osäkert dock om han kan lyssna på YouTube med tanke på att hans bredband är från 1800-talet.

Roadtrip

Snart hemma.
Passerar nu Södertälje där jag föddes en gång i tiden.
Det är Daisys första roadtrip och drygt sex timmar i bilen har passerat rätt smärtfritt.
Det handlar bara om att underhålla bebben när hon väl är vaken.
Hon sköter det förvisso ganska bra själv också.
I ungefär 20 minuter satt hon och stirrade på varningstexten på bilbarnstolen.
Ren poesi för spädisar tydligen.

Fråga gärna mig om säkerhet.

Svärfar slår till igen

Svärmor sitter vid middagen och berättar att hon träffat en mamma till min mans gamla klasskompis under promenaden.
Kvinnan tittade förtjust på Daisy och berättade att hon skulle hem och fira sitt barnbarns födelsedag. Barnbarnet fyllde 15 år.
Min man har alltså ett barn på 0 år, hans gamla klasskompis ett barn på 15 år. Rimligt eftersom han fyller 40 snart.
Men svärfar tycker att detta var helt orimligt att hon fick barn när hon var 25 år.
”Hon har väl inte ens fem minuters utbildning. Hon ligger ju bara hemma och föder barn.”

Kalla hem styrkorna

Svärmor är snäll och ville låta oss vila middag efter den hårda natten.
Så hon tog med Daisy på en promenad i vagnen.
Efter 45 minuter vaknade jag av att jag saknade min dotter.
Nu har det gått två och en halv timme och svärmor har fortfarande inte kommit tillbaka.
Det är -12 ute. Daisy har små lungor.
Och mina bröst är som kanonerna på Navarone just nu.

Lika som bär?

Min bästis firade jul med sina sex brorsbarn. Dagen till ära hade hon gjort en frågesport… om sig själv.
Hon tyckte helt enkelt att hon borde få vara lite mer i fokus på julafton.
Move over tomten liksom.
En av frågorna handlade om vad hennes bästa vänner heter och hon visade upp en bild på oss. Ena lillkillen var helt säker på vem jag var och svarade utan tvekan:
– Maria Montazami!

Det här är extremt roligt av två anledningar:
1. Det givna, att jag ser ut som Maria Montazami.
2. Att min bästis, enligt hennes brorson då, skulle vara bästis med Maria Montazami.

Susanne?

Bakis

Vi var på middag hos några vänner igår som har en bebis som är exakt två månader äldre än Daisy.
De där två tjejerna kommer bli livsfarliga ihop när de blir äldre.
Vi blir livsfarliga varje gång vi är hos dessa vänner också för det slutar alltid med ett totalt fylleslag.
I går var inget undantag.
Vaknade i morse av en fruktansvärd känsla i kroppen, tänkte att jag blivit sjuk, innan jag insåg att det här var ju ändå en bekant känsla. Avlägsen men bekant. Säg hej till baksmällan!
Började räkna lite och insåg att senast jag vaknade bakfull var på nyårsdagen. Det är alltså nästan exakt ett år sedan.
Vid tolvslaget den nyårsaftonen ringde vännerna vi var hos igår och berättade att de väntade sitt tredje barn.
Jag skrek grattis väldigt högt eftersom jag hade väldigt många glas champagne i kroppen.
Jag hade också ett litet embryo i magen.
Men det visste jag inte då.

Baby D.

Dagens outfit

Dagens outfit: Plyschdress från Villervalla.

Inneplagget OnePiece som även finns för vuxna.

(Gåva från gudfar)

Accessoar: Nisse.

För mycket intryck

Flashback:

Hösten 2008 var vi en weekend i New York. Tredje dagen kom jag med ett förslag efter att vi de senaste två dagarna åkt sightseeingbuss (makens önskemål) både downtown och uptown på Manhattan, inklusive Harlem. Förslaget var att åka till Brooklyn. Min man avböjde direkt förslaget att byta stadsdel med motiveringen:

”Det blir för mycket intryck.”

Nu:

Svärmor och jag försöker få en orolig Daisy att somna. Hon ligger i sin sovkorg i vardagsrummet vid granen. Efter en halvtimme hävdar svärmor att vi bör flytta in henne i sovrummet med motiveringen:

”Det blir för mycket intryck.”

Lite som Brooklyn?

Dagens outfit julafton

Vi missade dagens outfit i går för vi hade fullt upp med att fira jul.
Med tanke på Daisys bajsfrekvens blev det tre outfits.

Outfit 1: Body och plyschbrallor (arvegods från kusin).

Tar det säkra före det osäkra innan finkläderna åker på.

Outfit 2: Body från Zara, klänning från Polarn o Pyret.

Dessa kläder är på i 20 min innan Daisy bajsar ner allt.

Outfit 3: Reservkläder från H&M ifall olyckan skulle vara framme. 

Jag kan min dotter...

Kåååårv

Om det blir långtråkigt i Halmstad kan man be någon ortsbo säga något av följande ord:
Korv
Sport
Gurkburk
Hurts

Den ofrivillige komikern

Min svärfar är omedvetet väldigt rolig. Han säger inte så mycket men när den gamle kriminalaren väl öppnar munnen kommer det oftast klassiska kommentarer.
Ett axplock från det senaste dygnet:

När jag öppnar ett paket med ett litet iPhone-fodral från Mulberry.
"Är det ute med bögslunga nuförtiden?"

Det ringer i nya telefonen (med knappar stora som frisbees) som han fått i julklapp:
"Vad är det för oljud?"

När han serverar mig kaffe på morgonen:
"Vad skönt med en riktig kvinna som dricker kaffe, och inte håller på med sådana där fjanterier som te."

När vi ber honom byta kanal från P1 som han lyssnar på på högsta volym. Programmet handlar om retorik:
"Byta till vaddå? Det är inte sport på någon annan kanal heller."

När han nyser så högt att Daisy som sover i babysittern bredvid börjar gråta:
"..."
(Han tittar inte ens upp för han märker det inte. Mycket kul. Denne man är old school-macho)

Finkultur vs fulkultur

Det var väldigt många hårda paket i går.
Vi gillar att läsa i vår familj, men tillhör så att säga lite olika målgrupper.
Nu byggdes mitt bibliotek ut med lite tyngre litteratur än vanligt.
Lite Augusvinnare osv.
Tur det kanske.

Mitt senaste bokpaket från AdLibris innehöll följande beställning:
”Elsas värld”
”Den ofrivillige monarken”
”Vinteräpplen”

Min man skrattade när leveransen kom men undrade också försiktigt hur schizofren vår bokhylla ser ut med de här två böckerna bredvid varandra.

Kvällslitteratur i sängen. För tydlighetens skull är det alltså

min mans lektyr till vänster.

Blöjkriget

Jag sa ju att det där skrattet skulle fastna i halsen.
Jag trodde inte att det skulle gå så fort.
Daisy fick blöja med en stor 3:a på sig.
Hon tänkte: ”Suckers, ni tror inte jag kan spränga en blöja som är lite större bara. Think again. Satan i gatan vad jag laddar nu.”
(Ja, Daisy kan redan tänka tvåspråkigt. Det är helt otroligt.)

Sekunden senare sa det ra-ta-ta-ta-ta-ta-ta. Och så var det bye bye till pyjamas nummer två.

Daisy ligger och tittar på sitt mästerverk.

Daisy–mamma: 2-1. Ja, eller 2–0 egentligen eftersom det

var lönlöst att byta blöjstorlek.

The truth is out there

Bloggen börjar ta sig ur hemlighetens håla.
Nu vet tre personer om dess existens.
Trafiken kommer därmed att öka med typ 300 procent.
Hoppas den klarar av detta massiva tryck.

Hokus pokus

Är det inte konstigt ändå att man åker in på BB så här:

Jäst i 295 dagar.

Och kommer hem med den här:

Två timmar gammal.

Dagens bästa gärning

Blev inspirerad av alla snälla människor som varit så givmilda de senaste dagarna.
Så jag tog äntligen tag i det där jag tänkt att jag ska göra varje dag i tolv veckor nu.
Jag skickade ett tack-mejl till barnmorskan som hjälpte mig genom förlossningen.
Liv Martinsson på BB Stockholm. Vilken hjältinna.

Det här är ungefär en timme innan Daisy kläms ut. Jag har genomgått sju timmars helvetessmärtor där det enda som synts av mitt ansikte är lustgasmasken. Sen fick jag epidural och satte mig upp som om ingenting hade hänt. Epidural är tha shit.

Sova skavfötters

Svärmor gjorde i ordning Daisys pappas gamla sovkorg till henne.
När hon ligger och sussar som Moses i vassen säger svärfar: ”Hon är så söt att jag vill krypa ner där bredvid henne.”

Mjuka paket tack

Ikväll har jag suttit och tittat på ”The Holiday" med svärmor. Jag tror faktiskt hon grät lite där på slutet.

Jag fokuserade mest på kläderna Cameron Diaz hade på sig. 

I julklapp skulle jag vilja ha hela hennes garderob från filmen.

Tack på förhand tomten.

BabyGap rules

En favorit bland barnkläder är allt från BabyGap.
Det vet mina kompisar som överöser Daisy med kläder därifrån.
Här är julklappen från den nya radiostjärnan L:

”Och så står det BabyGap under varje fossing” som L så fint konstaterade.

Nya tider

För sisådär två år sedan flög jag hem från London en gång i månaden.
Jag var en van flygresenär och hade bland alla affärsmän på Heathrow fått in mina egna rutiner.
Rundan började en gräddfil vid incheckningen för mitt frequent flyer-kort och jag hade lärt mig att alltid ha lätt handbagage. Inne i terminalen styrde jag alltid kosan mot EAT för en varm macka med cheddar/ham/mustard, följt av en triple shot skinny latte på Starbucks, shoppa lite smink i taxfreen, bunkra upp med glossiga magasin på WH Smith och gå till gaten i exakt rätt tid när det är dags att gå ombord.
I bland blev jag uppgraderad och lyxade till det med champagne på planet.

I dag ammade jag på Arlanda Express bland affärsmännen, hade en skötväska över axeln, en babybjörn på magen och kunde inte dricka bryggkaffet som serverades på planet för Daisy sparkade vilt.
Sedan somnade hon och jag kunde bara stirra rakt fram hela flygningen, inte ens läsa Expressen som låg bredvid eftersom hon låg på min arm.

Det är nya tider.

Handbagage.

Och just det, en sak till… Champagnen var utbytt mot handsprit.