Idag har jag och tvillingarna åkt bil så långt man kan från norr till söder om stan. Så långt du kan komma utan att lämna länet (eller vi var i Sörmland).
Vi var och hälsade på Grimlunds i deras purfärska nybyggda ståtliga hus.
Det var jättetrevligt och tvillingarna gillade att få hänga med Jack igen.
Men det var en lite längre bilresa än vi tänkt.
Saker jag hade kunnat vara utan på hemresan:
• Att hamna bakom en traktor på grusvägen.
• Att Siri vaknade efter en kvart. Och var missnöjd.
• Att jag på 70-vägen vid Taxinge slott hamnade bakom ett traktorliknande fordon som bogserade en bil på flak. Och körde i 30 km/h där det knappt gick att köra om.
• Att Lily vaknade efter en halvtimme. Och var missnöjd.
• Att köerna började redan vid Kungens kurva dit jag kommit efter 40 minuter.
• Att jag då känner den distinkta lukten av bajs i bilen. Den bekanta doften av dubbla bajsblöjor.
• Att jag nästan vrider armarna ur led för att kunna ge tvillingarna kex i baksätet. Medan jag kör.
• Att jag kör "Far jag kan inte få upp min kokosnöt" på hög volym för att försöka vilseleda de missnöjda bebisarna där bak.
• Att jag blir påkörd bakifrån på Essingeleden av en långtradare.
• Att jag måste försöka slänga mig genom tre stillastående filer för att stanna vid vägkanten på en bro för att göra upp med långtradarchaffisen. Jag hade gråten i halsen (vi och bilen klarade oss dock utan skador).
• Att långtradarchaffisen skämtar och har öppen gylf. Jag är inte upplagd för skämt.
• Att kasta sig ut i tre stillastående filer igen med bilen medan tvillingarna gråter.
• Att pappa då skickar ett sms och frågar när middagen börjar. Jag tror han menar allvar. Det var tydligen på skämt. Jag är inte upplagd för skämt.
• Att bilköerna nästan står still i en mil och tvillingarna gallskriker. Jag gråter nästan för deras (och min) skull.
• Att det tog två timmar att komma hem.
Jag tänker inte åka bil igen förrän tidigast på torsdag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar