Barnmorskan sa att allt jag orkar efter mitten av augusti är en bonus. Jag viftade bort det lite men inser nu att hon kanske har rätt.
Vecka 29 bjuder på oroliga nätter då jag inte längre kan sova på rygg, jag vaknar hela tiden, har fått halsbränna och svårt att andas eftersom tvillingarna trycker på lungorna alt huvudpulsådern. Det är fanimej ingen lek längre.
Och så karatesparkar i magen från fyra händer och fyra fötter på det.
Djupandas.
Knip.
Bara elva veckor kvar.
Bara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar