Fuck cancer

Kristian Gidlund somnade in i går. Det är så oerhört sorgligt att han förlorade kampen mot den där jävla sjukdomen. 

Jag träffade Kristian Gidlund en gång i samband med att han var med i Jenny Strömstedts talkshow. Han berättade hur han knappt kunde äta, han fick i sig ett kex, och inte kunde dricka något som stod framme på grund av infektionsrisken. Han sa så kloka ord om livet och döden. Han var så smart och godhjärtad.
När jag lyssnade på hans sommarprat grät jag floder - speciellt när han talade till sitt ofödda barn.
Man hoppades ju in i  det sista att Kristian mot alla odds skulle vinna kampen mot cancern som blivit hans värsta fiende.
Just nu är cancer tyvärr väldigt närvarande i vår familj. Kampen har precis börjat och trots att jag gråter floder så har jag hopp. Hopp om att detta kommer att gå bra. Det finns inga alternativ.