Har käkat middag, druckit vin och snackat i timmar ikväll med min bästis.
Hon hade av någon anledning satt på tv-kanalen TNT i bakgrunden.
Lyckan när jag inser att de visar "Can't buy me love"... lite för stor kanske i mitt fall.
Men jag kan inte ens räkna till hur många gånger jag såg den här filmen när jag var en tweenie.
Och alla discon man dansade myrsloksdansen på för att vara lite ironisk sen...
Uj, uj, uj.
Och ungefär tjugo år senare blir Patrick Dempsey självaste McDreamy.
Vet inte vad jag vill säga med detta mer än just det.
Nu ska jag fortsätta titta. Spännande ju. Cindy avslöjade just Ronald Millers bluff.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar