Daisy är tillräckligt stabil nu för att kunna gå lite själv om man håller i henne och hon var väldigt exalterad över att få följa den streckade linjen på kartan fram till skattkistan.
Förbi huset, över stenarna, runt lekstugan och där vid muren i gläntan låg skattkistan.
Daisy studsade av glädje. Tack igen bästa Einar som fixat detta!!
En kista med Daisys namn på. Vad kan det vara i?
"Guldpengar! Som i Pippis väska!"
Och en skylt och fina teckningar från barnen på förskolan.
"Titta mamma vad jag hittade!"
"Så här gick jag på kartan."
Sedan gick vi in och Daisy ville sova med skattkistan bredvid sängen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar