Vecka 26 med tvillingar

Dåligt med bloggandet på sistone men sedan vi kom hem är det mycket fixande i huset (som bara känns bättre för varje dag). Dessutom är det mycket kontroller av magen. Som här demonstreras i vecka 26.


Jag börjar bli stor nu...
Dock har illamåendet gått över och den stora svullnaden har inte slagit till än.
Var dessutom på ultraljud idag igen. Hade turen att få en barnmorska som själv fått tvillingar och hon berättade hur härligt det är, att det inte alls var jobbigare att föda naturligt (vacklar fortfarande mellan det och kejsarsnitt), att det var relativt lätt att amma två osv. Det var skönt att äntligen få höra positiva historier om tvillingar. Har ju hittills mest drunknat i omvärldens värsta tvillinghistorier.
I alla fall, tjejerna mår bra i magen. Båda ligger lite under kurvan viktmässigt men det är vanligt när man väntar tvillingar. Tvilling 1 väger 811 gram och tvilling 2 väger 738 gram.
Och så här ser de ut just nu de livliga små rackarna som övar karatesparkar i min mage.

Inspiration? Inspiration!

Efter att vi flyttat har jag gått loss på inredningstidningarna för att hämta inspiration. Vi har fortfarande tre omöblerade rum så det finns en del att göra. Och trädgården med den stora verandan behöver lite kärlek.
Idag fyller min inspirerande vän K otroliga 40 år. Tyvärr missar vi festen eftersom vi redan är på väg hem. Men häromdagen bjöds vi på en fantastisk middag i deras trädgård och mer inspirerande miljö får man leta efter. Inte nog med att hon är grym i köket, hon har gröna fingrar också och ett öga för det visuella (hon jobbar med konst).
Jag bjuder på några bilder - som tagna från en inredningstidning. Hipp hipp hurra K för dig idag!


Utsikten över vidderna från uteplatsen.


Växthuset med matplats.


Sallad med färskost och grillade grönsaker odlade...


...här!

Samtal med Håkan fredag 12:26

Håkan: - Är det inte konstigt att det bara bor en enda tjej i Smurfbyn?
Jag: - Jo, det är det kanske.
Håkan: - Det väcker onekligen många frågor.


Var är Smurfan?

Om vi har åkt karuseller idag?

Svar: Ja!

Den här åkte Daisy tolv (!!) gånger.








Min bästis tillika Daisys gudmor kom upp från Malmö och åkte det mesta i miniformat.





En del åkte Daisy själv på Äventyrslandet i Halmstad.


Eller med pappa. Daisys glada ansikte ser man om man tittar noga.


Och så hälsade vi på smurfarna igen.


Och dinosaurierna.


Eh...


Och avrundade vistelsen på Wild West.


En liter öl till Håkan och en liter Zingo till mig.


Party on!


Nu sover den här cowboyen och snarkar högt.

En tur...

...med Peters hoj till stranden blev det idag. Eller ja, Daisy fick sitta på den en kort stund i alla fall.


Det blev också en tur längs Prins Bertils stig. Det är verkligen makalöst vackert.


Zzzzzz.


Vindstilla. Folktomt.


Bra skylt.

Vecka 25

Med två i magen på stranden.

Bra piff

Mina favoriter på sommaren.

En dag på stranden i tre bilder

Högläsning ur Bamse med Felicia.


En tupplur på drygt två timmar med HBK-napp.


Chillar Daisy-style.

Stor dag

Idag var ingen vanlig dag för idag fyllde Daisys gudmor år. Hon får numer dela födelsedag med en prins eftersom Kate Middleton och prins William fick en son.
Vi ägnade mest dagen åt att njuta av solsken.


Daisy fiskade krabbor, var en badkruka och hängde med farmor och oss på stranden.


Där gjorde hon ett eget fotbad.


På vägen hem stannade vi till på restaurangen Wild West som ligger vid Äventyrslandet.
Där visade det sig att smurfarna bor.


Eftersom Daisy blivit hooked på Smurfarna sedan hon låg med bensträcket var detta jackpot.


Var femte minut sträckte hon upp armarna i luften och ropade "Jippie!"


Man kunde till och med hälsa på hemma hos smurfarna.


Tjena kompisar!


Håkan introducerade också Daisy för den mekaniska tjuren.


Hon fick självklart inte köra den på riktigt men levde sig in bra och ropade "Yiiihaa!".


Kvällen avslutades på Salt i Tylösand med Helena och Ruben och en episk solnedgång.

Dagen i några bilder

Imorse sov jag till halv elva, lunkade ner för trappan och satte mig på verandan där svärmor serverade mig frukost (efter att dessutom ha tagit hand om Daisy i två timmar). Jag har det rätt gött i Halmstad.
Efter att vi alla gett Daisy stående ovationer för att hon gått på pottan var det dags att bege sig till ett utsålt Örjans vall för fler stående ovationer.


Vi satt rätt bra faktiskt.


Som vanligt var jag ensam tjej.


De fem grabbarna. Jag förlorade vadslagningen. Det blev 4-0 till Sverige. Jag tog i i överkant och tippade 5-2.


Sedan åkte vi hem till grannarna och badade i poolen.


Daisy är kinkig med maten. Ikväll åt hon bara fyllningen i tortellinin och "byggde tåg" med pastan.


Kvällen avslutades med ett stycke magi i form av Håkan Hellström-filmen och middag med fina Karro. Vi var helt lyriska efter biobesöket. Gå och se!

Bye bye Köpenhamn

Köpenhamn visade sig från sin soligaste sida denna gång.


Utsikten från vårt hotellrum (med världens minsta badrum).


Nyhavn. Vi bodde längst ner på kajen.


Vecka 24+6.


Ölsugen.

Nu sitter vi på tåget hem. Med nöd och näppe. Jag är en sann tidsoptimist och Håkan hatar att stressa och inte vara ute i god tid.
Idag fick jag sota för detta.
Jag lät som Alfons "jag ska bara" när Håkan sa att NU måste vi gå till Sorgenfri och äta om vi ska hinna innan tåget går.
Väl på Sorgenfri hade de en ny kock så vi fick vänta i 20 minuter på vår mat.
Håkan tittade på telefonen var tredje sekund och svepte två öl av ren stressma.
Jag tänkte att det är klart vi hinner. Tidsoptimist som sagt.
När vi var klara och hoppade in i taxin för att hämta väskan på hotellet stannades trafiken upp av demonstrationer. Håkan hoppade ur taxin och s p r a n g över en kilometer till hotellet genom folkmassan i Nyhavn.
I 25 graders stekande sol.
Jag vände med taxin och åkte till tågstationen.
Stod på perrongen och såg minuterna ticka i väg. Till slut räknade jag sekunder vid dörren till tåget och tidsoptimisten i mig var smärtsamt nära att ge upp hoppet.
DÅ såg jag Håkan högst upp i trappan.
Vi hann. Håkan så svettig och slut att han nästan kräktes.
Och jag har lovat att sluta vara tidsoptimist.
Men ändå.
Vi hann ju.