Ett sista farväl

En vanlig måndag vid lunchtid.
Men ändå den värsta i mitt liv.
En knapp vecka före Mors dag hamnade din aska i jorden mamma.
Det var för tidigt. Det känns fortfarande ofattbart och orättvist.
Men du fick en fin plats mamma. Den finaste i minneslunden. En vinter har passerat sedan du lämnade oss. Nu när våren är här fick du komma till sista vilan. Pappa har tydligen bokat platsen bredvid dig men jag hoppas du klarar dig länge till i himlen utan honom mamma för vi behöver pappa här.
Han hade köpt tre gula rosor, din favorit. En från oss alla tre. Och vi stod där pappa, jag och syrran hand i hand och sa farväl igen. Det kändes så overkligt att se ett slutdatum på ditt liv. Men du hann ändå leva ett långt liv, du slapp lida för mycket och du hann träffa dina barnbarn. Det är jag tacksam för. Bredvid dig i minneslunden mamma ligger en tjej som bara blev sexton år. Ta hand om henne i himlen. Hon behöver nog dig. Pappa berättade hur du köpte blommor till kvinnan som delade rum med dig på onkologavdelningen när det var hennes födelsedag.
Den gesten var så du. Alltid omtänksam.
Vi ska ta hand om varandra nu och försöka se ljuspunkterna i tillvaron. Även om sorgen efter dig har gjort mig sjuk.
Men jag ska ta mig tillbaka mamma och jag vet att du är med mig.
Det finns bara så mycket jag hade velat prata med dig om.
Barnuppfostran, trädgårdsskötsel och ditt recept på köttfärssås.
Det fanns så mycket kvar.
Nu är du en påse aska i jorden.
Men jag tänker att du är inte där. Du är i våra hjärtan.
Du saknas oss mamma.
Nu och för alltid.

Köpenhamn dag två

Man vet att man är gammal när man inte orkar hålla ut två kvällar i rad.
Eller också var det kroppen som inte sovit en hel natt på sju månader som skrek "hejda dig!"
Efter fredagens baluns ända in i kaklet orkade jag inget annat än att stanna på hotellrummet. Helt själv.
Och vet ni?
Det var alldeles underbart. Efter åtta (!) timmar på stan med långlunch med kompisarna på en superb restaurang shoppade jag tills benen knappt bar mig mer. När armarna började krampa av att bära alla påsar gav jag upp (läs: varuhuset Magasin stängde). Så 20:30 var jag tillbaka på rummet. Tog ett bad ich beställde upp Room service till Eurovision. Hotellet hade den goda smaken att ha London-restaurangen Blue Elephant i byggnaden så jag fick en utsökt Pad Thai.
Satt sedan och följde Markus livechatt på Aftonbladet, messade med kompisar och maken, kollade sociala medier vad vänner och bekanta tyckte och kände mig inte det minsta ensam. Jag njöt faktiskt.
En minut efter att Conchita Wurst sjungit sista tonen i vinnarlåten "Rise like a Phoenix" somnade jag. Sov åtta timmar och vaknade med större påsar under ögonen än månader av sömnbrist gett mig. WTF? Helt ologiskt ju.

Borta bra men hemma bäst

En klok vän sa en gång att det är bra att åka ifrån sina barn ibland så att man får längta lite.
Exakt så.
Köpenhamn var lovely men det var ännu härligare att komma hem.
Barnen då?
De har haft det minst lika bra.
Daisy mötte mig på Arlanda med Håkan och berättade direkt: "Jag har saknat dig mamma. Jag var ledsen en kväll när jag skulle sova. Men farmor har köpt en studsboll man kan hoppa på till mig."
Alla tre barnen är som ni ser väldigt förtjusta i farmor Marianne Poppins.

Conchita Wurst

Vilken seger det var i Eurovision igår. En seger för kärleken, friheten, Europa och hela gayvärlden.
Och nästa år får mina kollegor åka till Wien. Tur det i konkurrensen kanske. Hade Nederländerna, som kom tvåa, vunnit hade journalisterna varit höga kanske vid den här tiden om ett år haha.
Hursomhelst underbart med Conchita Wurst!

Köpenhamn baby!

Hörni, ledsen för dåligt bloggande men jag har varit fullt upptagen med att ha roligt. För att bringa någon som helst ordning i dramaturgin får vi börja med bilder från igår.
Kvällen i Köpenhamn började med att jag för ovanlighetens skull tog en selfie. Situationen krävde det. Mom on the loose and all.
Sedan mötte jag upp min kompis Hanna som jag bott i London tillsammans med. Nu bor hon i Malmö och vi ses alldeles för sällan. Igår tog vi igen det. Med råge. Jag älskar vänner när allt är precis som vanligt när man väl ses. Man tar vid där det avslutades senast. Sådana vänner ska man värna om.
Jag värnade om Hanna genom att ta med henne på genrepet av Eurovision. Danskarna är ju för härliga. Man fick köpa med sig cava in på arenan. Genialt!
Funderade på att kila upp till min kompis Edward af Sillén i kommentatorsbåset och hjälpa till med min expertis. Eh.
Därefter bar det av mot olika barer och kvällen avslutades på bistron i bild tillsammans med min hotellroomie Helena Trus och Markus Larsson samt några andra journalistvänner.
Landade på kudden vid tresnåret. Har tydligen lite av en festådra kvar i mig som kan höja pulsen när det krävs.
Så. Det var fredagen. Vad som inte syns i bild är mina åtskilliga försök att lära mig bröstpumpen. Men det är ingen vacker syn så vi skippar det.
Apropå brösten, jeeeeezuz vad de saknar tvillingarna.
Jag med.

Rör inte min nappflaska

Jag kan faktiskt själv.
/Lily (eller är det Siri?)

Min Toker

När jag hämtade Daisy idag hade hon sand på mössan som om hon dykt ner i sandlådan och hon var på sitt bästa humör. Med mössan på sned såg hon ut som en sötare kopia av Toker.

Har lite fjärilar i magen - och tungt bagage

Imorgon händer det. Det som min psykolog förordat länge nu, som Håkan påhejat och som jag längtat efter men ändå våndats för.
Jag ska resa bort. Alldeles själv. Utan barn.
Inte speciellt långt men ändå. Jag ska till Köpenhamn över helgen och hela mitt posse av nära vänner är där. Det ska bli fantastiskt roligt och alldeles underbart. Men jag kommer längta ihjäl mig efter barnen. Mina bröst kommer ömma av längtan också.
Jag har trappat ner på amningen rejält men ammar på nätterna fortfarande. Därför var jag på neo på Danderyds sjukhus idag och hyrde en bröstpump. Trodde det skulle vara en enkel sak.
Jag trodde fel.
Sköterskan kom med den här väskan, som om det vore någon superhemlig mackapär i Mission Impossible.
Jag kommer behöva betala övervikt för den här. Den behöver en egen bagagetag. Jag hoppas att mina bröst kommer att tacka mig för detta.

Funkar det där tricket med tändstickor på ögonlocken?

Det har varit en kämpig natt med hungriga tvillingar och kissnödiga treåringar. Det märktes imorse när Daisy skulle väcka mig efter att Håkan tagit morgonpasset som började 05:20. Då hade jag ammat Siri sedan 04:45 sista gången. 
Daisy kommer in i sovrummet strax efter sju. Tänder alla lampor.
Gaaah!
Jag fortsätter sova.
Hon börjar hoppa i sängen och ropar "Vakna! Vakna!" 
Gaaah!
Jag fortsätter sova.
Hon börjar tvångsöppna mina ögonlock.
Gaaah!
Jag somnar om.
Hon säger att jag ska stänga munnen och hänger över mig en centimeter från mitt ansikte.
Gaah!
Jag somnar om.
Munnen öppnas direkt.
"Stäng munnen mamma!"
Gaaah!
Jag somnar om.
Munnen öppnas direkt.
"Stäng munnen mamma!"
Samma procedur upprepas tio gånger.
Jag går upp. Sätter mig i fåtöljen med Daisy i knät och tvillingarna på golvet framför mig. Fåret Shaun är på tv. Plötsligt faller mitt huvud fram och jag vaknar med ett ryck.
Jag hade somnat om.
Hej ovärdiga torsdagsmorgon!
Nu fortsätter den med ett sjukhusbesök.

Konsten att vägra sova

Hej på er!
Jag heter Lily och idag har jag vägrat sova. Det är ett trick jag har får att inte låta mamma få någon paus i vardagen. Herregud, hon måste ju jobba lite för de här föräldradagarna. Idag tvingade jag henne att promenera i två timmar men jag somnade inte för det. Haha, där visade jag henne minsann. För att hon inte skulle bli så frustrerad slog jag på ett stort leende. Det funkar alltid.
Enda nackdelen med det här tricket är väl att jag börjar bli trött nu. Men det är smällar man får ta.

Hej hej
/Lily, sex månader.

Den perfekta klänningen

Den här klänningen är perfektion i Daisys ögon. Bamsemotiv, lite tyll, lite rosa och du är hemma.
Hade hon varit Michael Kors och denna kommit ut på catwalken i Project Runway hade han sagt: "That's perfection right there."
Eller som Daisy uttrycker det: "Åh, den vill jag ha!" 
Så det fick hon. För en rimlig slant på Lindex.
Perfekt till alla kalas nu i maj.

Tolmachevy twins?

Sanna är ju outstanding i kvällens startfält.
I min lilla värld stack ju de ryska tvillingarna ut av en enkel anledning.
Lily & Siri = future Tolmachevy Twins?

Heja Sanna i ESC!

Nu så. Nu gäller det. Sanna Nielsen bör klara det galant ikväll.
För er bloggläsare som inte känner mig än kan jag berätta att jag är ett stort fan av Mellon och ESC. Jag jobbande med det i flera år när jag var reporter på Aftonbladets nöjesredaktion. Jag har så sjukt många minnen från alla dessa resor. Och när Sanna vann i mars fick jag en suddig bild. Jag har intervjuat henne sedan hon var tonåring.

Nu - Uuuundo my sad.

Utflykt

Just nu sitter jag utanför förskolan och väntar på att Daisy och resten av hennes förskola ska komma hem med abonnerad buss från en utflykt till Uppsala.
Daisy var så exalterad imorse när de skulle iväg.
Jag tog deb här bilden och skulle skicka ett mms till... min mamma. Hann nästan skicka på "sänd" innan jag upptäckte mitt misstag.
Ibland reagerar hjärtat snabbare än hjärnan.

Jag och min man sjöng nästan i kör: Sing Hallelujah!

Det känns som att jag kan hjula, flygs och dansa Riverdance. Samtidigt.
Efter månader av extrem sömnlöshet fick jag inatt sova en hel natt. Tvillingarna sov igenom hela natten fram till halv sex då de vaknade - leendes. Jag är fortfarande lite i chock.
Känslan nu: Vi kan lösa klimathotet och ordna världsfred!

Kittlar dödsskönt på kistan

Daisy är så fin. Blott tre år gammal gick hon från att vara familjens sol som allting kretsade kring till att få dela uppmärksamheten med två (!) småsyskon. Men inte en sekund har hon varit avundsjuk. Förutom en vecka efter att vi kommit hem från BB då hon sa: "De var söta men nu kan vi lämna tillbaka dem mamma!"
Men nu, världens stoltaste storasyster och tvillingarnas stora idol. Vad hon än gör tycker de att det är hysteriskt roligt.
Speciellt när hon killar på magen.

Min man alltså

En helt vanlig måndag kommer min man hem med ett paket till mig. Ett paket som luktade ljuvligt gott.
Det innehöll badbomber från Lush för att jag "ska passa på att bada mer."
Inte för att jag luktar illa (hoppas jag) utan för att unna mig mer egentid.
Love him!

Vitaminkick

Hon är tsaren i familjen. Det är skrämmande hur stark Daisys vilja är. Och det är skrämmande hur ofta hennes vilja blir vår lag. Just för att man som förälder väljer sina strider. Det blir enklare så. För stunden i alla fall. Frågan är vad som händer i längden?
I alla fall.
En ny grej tsaren börjat kräva är fruktsallad. Nyttigt ju så hon får sin vilja igenom. Även om det tar sin lilla tid att skära upp all frukt. Idag blev det banan, päron, äpple, ananas, melon och jordgubbar.

Söndagsträning

Denna söndag har tvillingarna ägnat sig åt lite träning. Lily körde plankan påhejad av sin PT Spöket Laban.

Därefter hakade Siri på och de körde Tåget. Det går ut på att Lily försöker ta sig fram medan Siri hänger sig fast i fötterna på henne. Mycket effektiv träning.

Efter träningspasset är det skönt att pusta ut i... babygymet.

Tidsperspektiv à la treåringen

Daisy har lite svårt att greppa detta med tidsperspektiv. Men här kommer en liten parlör som hjälp för dåtid och framtid.

Igår = Allt som hänt fram till idag. 
Det kan vara igår, en vecka sedan, flera månader sedan eller förra året. 

Exempel: "En gång bröt jag benet och fick åka ambulans. Det var igår."

På torsdag = Allt som händer efter idag.
Det kan vara imorgon, om en vecka, om flera månader eller tio år.

Exempel: "På torsdag fyller jag år. Då ska jag ha tårta och bjuda alla mina kompisar". Födelsedagen är egentligen i september.

Detta lite skeva tidsperspektiv kan ställa till problem.
Som när Daisy kommer till förskolan och säger: "Jag kräktes igår!"
När det egentligen var för två månader sedan...

"Lugnet" före stormen

Sex månader och två veckor gamla. Och snart kryper vi. Hittills går det mest baklänges vilket är väldigt frustrerande när vi kommer längre från målet.

En dag på Grönan

En tekopp full med förväntansfulla barn och måttligt roade män.

Lyckan när Ida och Daisy får åka själva utan vuxna.

Veteranbilarna.

Veteranbilsselfie.

Håkan och Siri agerade publik vid Veteranbilarna.

Daisy hör Sean Banan från scenen...

Och kör några moves.

Vi åt god mat och värmde oss på Kryddhyllan som har ett väldigt roligt golv.

Nöjd Daisy efter besöket. Extra glad för sin Dora-ballong.

Det tär på krafterna att gå på Grönan.

Mjau

Mina små kattungar i klänningar från KappAhl.

Välkomna

Hej alla gamla och nya läsare!
Välkomna till min blogg. Hoppas vi ska lära känna varandra lite bättre. Jag bloggar så ofta jag kan - fastän jag oftast har famnen full av bebisar.

Träbröllop

Fem år! Fem år har det gått sedan vi gifte oss,  hade världens bästa fest och jag fick mannen i mitt liv. Det har gått fort och vi har uppenbarligen hunnit med mycket. Som att få tre barn till exempel.

Idag ska vi till Djurgården, som var bakgrundskuliss när Magnus Wennman tog våra bröllopsbilder för exakt fem år sedan vid den här tiden.

Femårig bröllopsdag - träbröllop kallas det visst.

Fantastisk barnbok

Jag köpte boken Djuren i skogen av Sarah Sheppard till Daisy i Valborgspresent. Den har vi suttit i fåtöljen och läst nu på morgonen. Även jag lär mig saker om skogen. Mycket bra bok för oss just nu. Dels för att skogen börjar vid vår tomtgräns, dels för att de en gång i veckan gör utflykter till skogen med föris. Daisy har med andra ord utvecklat ett stort intresse för skogens djur. Många morgnar får vi påhälsning av en rådjursfamilj eller hare utanför fönstret.

På Akademibokhandeln fick man en brosch till också.

Myrorna demonsterar. Passande på första maj.

Kul konsert med småkryp på Guldbaggegalan där The Beatles så klart spelar.

Mot ny adress

Min profilbild till höger togs för ganska exakt fem år sedan. Det var under middagen inför vårt bröllop. Den här bilden togs för drygt en månad sedan.

Jag har åldrats en del, gått från blond till brunett och oerhört mycket har hänt i mitt liv. Nu är det dags för nästa förändring. Bloggen har tre och ett halvt år på nacken och går nu mot ny adress på Finest. Ni hänger väl med hoppas jag? Bloggen hittar nu numer här.

Valborgsfirande

Valborgsmässoafton firade vi hos våra grannar och Daisy fick mysa med sin dagiskompis Olle. De är så galet söta ihop då hon tar hand om honom som en lillebror.
Vi vuxna högg in på skaldjursrisotto och andra göttigheter medan kidsen myste på soffan (läs: fem minuter. Däremellan härjade de bokstavligen till de stupade.)

Valborgscollage

Valborgsmässoafton firade vi hos våra grannar och Daisy fick mysa med sin dagiskompis Olle. De är så galet söta ihop då hon tar hand om honom som en lillebror.
Vi vuxna högg in på skaldjursrisotto och andra göttigheter medan kidsen myste på soffan (läs: fem minuter. Däremellan härjade de bokstavligen till de stupade.)

Fantastisk barnbok

Jag köpte boken Djuren i skogen av Sarah Sheppard till Daisy i Valborgspresent. Den har vi suttit i fåtöljen och läst nu på morgonen. Även jag lär mig saker om skogen. Mycket bra bok för oss just nu. Dels för att skogen börjar vid vår tomtgräns, dels för att de en gång i veckan gör utflykter till skogen med föris. Daisy har med andra ord utvecklat ett stort intresse för skogens djur. Många morgnar får vi påhälsning av en rådjursfamilj eller hare utanför fönstret.



På Akademibokhandeln fick man en brosch till också.


Myrorna demonsterar. Passande på första maj.


Kul konsert med småkryp på Guldbaggegalan där The Beatles så klart spelar.