onsdag 29 december 2010
Nyår schnyår
Läser Expressen och blir inspirerad inför nyårsafton.
Massor av fyrverkerier ska vi ha:
Massor av fyrverkerier ska vi ha:
Och en ny galablåsa ska jag köpa:
Eller nä.
Men Daisy kommer vara fin i alla fall. Klänningen hänger redan framme på hennes säng.
Nu ska jag ringa min bästis och planera vår nyårssupé för två och spika filmerna som ska ta oss över tolvslaget.
Buttplug
Daisy har två plåster på låren.
Och lite feber.
De röda kinderna och smärtan gör att hon var tionde minut gnäller till lite och får tårar i ögonen.
Däremellan skrattar hon.
Jag sitter mest och håller tummarna för att febern inte kommer stiga så jag måste använda de här:
Och lite feber.
De röda kinderna och smärtan gör att hon var tionde minut gnäller till lite och får tårar i ögonen.
Däremellan skrattar hon.
Jag sitter mest och håller tummarna för att febern inte kommer stiga så jag måste använda de här:
Det finstilta till höger lyder alltså:
"Införes i ändtarmen"
Jag kan flyga jag är inte rädd
Post-baby har en massa små rädslor kommit krypande som jag inte var förberedd på:
- Flygrädsla
- Bacillskräck
- Rädsla för att åka bil och krocka
- Spruträdsla
En riktig mes har jag blivit. Men jag jobbar på det.
Shots
BVC-besöket blev ju inte riktigt den walk in the park som jag var inställd på.
Hade helt missat att tre månaders-kontrollen innebär vaccinering.
Två jävla sprutor.
Nyheten levererades redan i väntrummet av en annan mamma med lika gammal spädis.
Hon blev för övrigt smått begeistrad i Daisy, trots att hon hade en egen i samma format.
– Vilken exceptionellt söt bebis, sa hon.
Jo, det är sant. Hon sa så.
Sedan kom vi in till barnmorskan Kim. Vi vägde Daisy som nu stoltserar med 6 700 gram men hade gått ner lite på kurvan. Inte lika tjock som vi trodde alltså.
Kim var imponerad av hur mycket Daisy skrattade och sprattlade.
– Vilken energi. Imponerande! Det är ju som ett gympass för Daisy. Inte konstigt att hon äter så mycket och ofta nu, sa Kim.
Jo, det är sant. Hon sa så.
Sedan var det dags för sprutorna. Jag fick hålla Daisy medan hon fick en spruta i varje lår.
När hon började skrika och gråta trodde jag faktiskt att mitt hjärta skulle gå sönder.
Så hemskt var det.
När hon redan grät som en stucken gris gjorde Kim smärtan ännu värre för henne. Spruta nummer två gjorde nämligen ondare än den första.
Men jag tröstade Daisy bäst jag kunde (med bröstet) och hon tystnade efter en minut.
– Men herregud, jag har aldrig varit med om en bebis som blivit lugn så snabbt efter sprutorna, sa Kim.
Jo, det är sant. Hon sa så.
Sedan fick Kim hålla Daisy för det var hennes sista dag på vikariatet. Nästa gång får vi en annan barnmorska. Daisy gav Kim ett gapskratt som ett tack och hej.
– Vilken charmig tjej hon är. Så trygg och glad. Och jag måste säga att du är så fin med henne. Ni har en väldigt fin kontakt som mor och dotter, sa Kim.
Jo, det är sant. Hon sa så.
Och jag gick därifrån med ett hjärta som värkte lite men som var större än någonsin tidigare.
Daisy somnade.
Hade helt missat att tre månaders-kontrollen innebär vaccinering.
Två jävla sprutor.
Nyheten levererades redan i väntrummet av en annan mamma med lika gammal spädis.
Hon blev för övrigt smått begeistrad i Daisy, trots att hon hade en egen i samma format.
– Vilken exceptionellt söt bebis, sa hon.
Jo, det är sant. Hon sa så.
Sedan kom vi in till barnmorskan Kim. Vi vägde Daisy som nu stoltserar med 6 700 gram men hade gått ner lite på kurvan. Inte lika tjock som vi trodde alltså.
Kim var imponerad av hur mycket Daisy skrattade och sprattlade.
– Vilken energi. Imponerande! Det är ju som ett gympass för Daisy. Inte konstigt att hon äter så mycket och ofta nu, sa Kim.
Jo, det är sant. Hon sa så.
Sedan var det dags för sprutorna. Jag fick hålla Daisy medan hon fick en spruta i varje lår.
När hon började skrika och gråta trodde jag faktiskt att mitt hjärta skulle gå sönder.
Så hemskt var det.
När hon redan grät som en stucken gris gjorde Kim smärtan ännu värre för henne. Spruta nummer två gjorde nämligen ondare än den första.
Men jag tröstade Daisy bäst jag kunde (med bröstet) och hon tystnade efter en minut.
– Men herregud, jag har aldrig varit med om en bebis som blivit lugn så snabbt efter sprutorna, sa Kim.
Jo, det är sant. Hon sa så.
Sedan fick Kim hålla Daisy för det var hennes sista dag på vikariatet. Nästa gång får vi en annan barnmorska. Daisy gav Kim ett gapskratt som ett tack och hej.
– Vilken charmig tjej hon är. Så trygg och glad. Och jag måste säga att du är så fin med henne. Ni har en väldigt fin kontakt som mor och dotter, sa Kim.
Jo, det är sant. Hon sa så.
Och jag gick därifrån med ett hjärta som värkte lite men som var större än någonsin tidigare.
Daisy somnade.
Aj, aj.
Kräk-Malou
Malou von Sivers gör hemma-hos-reportage i Maria Montazamis hus i USA. Montazami visar sin skosamling.
Malou spelar intresserad. Det är lite som tusen nålar. Jag säger som min kloke svåger: ”Den där Malou tror hon är någon jävla Oprah.”
Hon kunde inte vara mer far off.
Det enda Malou är intresserad av är att höra sin egen röst.
Malou spelar intresserad. Det är lite som tusen nålar. Jag säger som min kloke svåger: ”Den där Malou tror hon är någon jävla Oprah.”
Hon kunde inte vara mer far off.
Det enda Malou är intresserad av är att höra sin egen röst.
Nya bekantskaper
Daisy skaffar nya kompisar så här på morgonkvisten.
– Hello Kitty, säger hon.
Äh, kanske inte riktigt. Hon gurglar, skriker och boxar till den.
Måste nog lära henne att våld inte är det bästa sättet att knyta nya vänskapsband.
– Hello Kitty, säger hon.
Äh, kanske inte riktigt. Hon gurglar, skriker och boxar till den.
Måste nog lära henne att våld inte är det bästa sättet att knyta nya vänskapsband.
Rör inte min kompis.
Biggest gainer
På agendan i dag står ett besök på BVC.
Daisy ska mätas och vägas. Med tanke på att hon de senaste två dagarna fått för sig att hon ska äta typ varannan timme och länge, istället för tio minuter var tredje timme som tidigare, lär den där lilla vågen ta i botten.
Och viktkurvan go off the chart.
Daisy ska mätas och vägas. Med tanke på att hon de senaste två dagarna fått för sig att hon ska äta typ varannan timme och länge, istället för tio minuter var tredje timme som tidigare, lär den där lilla vågen ta i botten.
Och viktkurvan go off the chart.
Med tanke på siffran på blöjan märker ni att bilden är någon vecka gammal.
Hon kan alltså ha ännu större mage och gosigare valkar vid det här laget.
3
Daisy fyllde tre månader i går. Det firade hon genom att göra som de flesta dagar. Dagen till ära sprängde hon återigen en blöja med nummer 3. Pyjamas nummer tre på resan hade därmed bytt färg till höstens trendfärg kamel.
Men svärmor lärde mig ett litet husmorstips: galltvål.
Fi faan vad schysst det är. Organiskt, enkelt och billigare än den där jäkla Vanish.
I dag ska vi sladda in på Hemtex och inhandla denna magiska lilla tvål.
Men svärmor lärde mig ett litet husmorstips: galltvål.
Fi faan vad schysst det är. Organiskt, enkelt och billigare än den där jäkla Vanish.
I dag ska vi sladda in på Hemtex och inhandla denna magiska lilla tvål.
Magi.
Daisy–mamma: 3–2.
tisdag 28 december 2010
För tydlighetens skull...
... vill jag bara poängtera att det kan ha funnits ett uns av ironi i förra inlägget.
Inte det där med att min svåger är bäst alltså.
Utan att det är hans favoritlåt.
Ja, ni fattar.
Inte det där med att min svåger är bäst alltså.
Utan att det är hans favoritlåt.
Ja, ni fattar.
Dagens låt
Dagens låt är en riktig klassiker och den tillägnas min svåger.
Han är också den första som fick läsa min blogg.
Han är lätt den bästa svåger man kan ha, och den bästa gudfar Daisy någonsin kan få.
I går kväll när vi spelade kort kunde han inte sluta nynna på den här låten.
Osäkert dock om han kan lyssna på YouTube med tanke på att hans bredband är från 1800-talet.
Han är också den första som fick läsa min blogg.
Han är lätt den bästa svåger man kan ha, och den bästa gudfar Daisy någonsin kan få.
I går kväll när vi spelade kort kunde han inte sluta nynna på den här låten.
Osäkert dock om han kan lyssna på YouTube med tanke på att hans bredband är från 1800-talet.
Roadtrip
Snart hemma.
Passerar nu Södertälje där jag föddes en gång i tiden.
Det är Daisys första roadtrip och drygt sex timmar i bilen har passerat rätt smärtfritt.
Det handlar bara om att underhålla bebben när hon väl är vaken.
Hon sköter det förvisso ganska bra själv också.
I ungefär 20 minuter satt hon och stirrade på varningstexten på bilbarnstolen.
Ren poesi för spädisar tydligen.
Passerar nu Södertälje där jag föddes en gång i tiden.
Det är Daisys första roadtrip och drygt sex timmar i bilen har passerat rätt smärtfritt.
Det handlar bara om att underhålla bebben när hon väl är vaken.
Hon sköter det förvisso ganska bra själv också.
I ungefär 20 minuter satt hon och stirrade på varningstexten på bilbarnstolen.
Ren poesi för spädisar tydligen.
Fråga gärna mig om säkerhet.
måndag 27 december 2010
Svärfar slår till igen
Svärmor sitter vid middagen och berättar att hon träffat en mamma till min mans gamla klasskompis under promenaden.
Kvinnan tittade förtjust på Daisy och berättade att hon skulle hem och fira sitt barnbarns födelsedag. Barnbarnet fyllde 15 år.
Min man har alltså ett barn på 0 år, hans gamla klasskompis ett barn på 15 år. Rimligt eftersom han fyller 40 snart.
Men svärfar tycker att detta var helt orimligt att hon fick barn när hon var 25 år.
”Hon har väl inte ens fem minuters utbildning. Hon ligger ju bara hemma och föder barn.”
Kvinnan tittade förtjust på Daisy och berättade att hon skulle hem och fira sitt barnbarns födelsedag. Barnbarnet fyllde 15 år.
Min man har alltså ett barn på 0 år, hans gamla klasskompis ett barn på 15 år. Rimligt eftersom han fyller 40 snart.
Men svärfar tycker att detta var helt orimligt att hon fick barn när hon var 25 år.
”Hon har väl inte ens fem minuters utbildning. Hon ligger ju bara hemma och föder barn.”
Kalla hem styrkorna
Svärmor är snäll och ville låta oss vila middag efter den hårda natten.
Så hon tog med Daisy på en promenad i vagnen.
Efter 45 minuter vaknade jag av att jag saknade min dotter.
Nu har det gått två och en halv timme och svärmor har fortfarande inte kommit tillbaka.
Det är -12 ute. Daisy har små lungor.
Och mina bröst är som kanonerna på Navarone just nu.
Så hon tog med Daisy på en promenad i vagnen.
Efter 45 minuter vaknade jag av att jag saknade min dotter.
Nu har det gått två och en halv timme och svärmor har fortfarande inte kommit tillbaka.
Det är -12 ute. Daisy har små lungor.
Och mina bröst är som kanonerna på Navarone just nu.
Lika som bär?
Min bästis firade jul med sina sex brorsbarn. Dagen till ära hade hon gjort en frågesport… om sig själv.
Hon tyckte helt enkelt att hon borde få vara lite mer i fokus på julafton.
Move over tomten liksom.
En av frågorna handlade om vad hennes bästa vänner heter och hon visade upp en bild på oss. Ena lillkillen var helt säker på vem jag var och svarade utan tvekan:
– Maria Montazami!
Det här är extremt roligt av två anledningar:
1. Det givna, att jag ser ut som Maria Montazami.
2. Att min bästis, enligt hennes brorson då, skulle vara bästis med Maria Montazami.
Hon tyckte helt enkelt att hon borde få vara lite mer i fokus på julafton.
Move over tomten liksom.
En av frågorna handlade om vad hennes bästa vänner heter och hon visade upp en bild på oss. Ena lillkillen var helt säker på vem jag var och svarade utan tvekan:
– Maria Montazami!
Det här är extremt roligt av två anledningar:
1. Det givna, att jag ser ut som Maria Montazami.
2. Att min bästis, enligt hennes brorson då, skulle vara bästis med Maria Montazami.
Susanne?
Bakis
Vi var på middag hos några vänner igår som har en bebis som är exakt två månader äldre än Daisy.
De där två tjejerna kommer bli livsfarliga ihop när de blir äldre.
Vi blir livsfarliga varje gång vi är hos dessa vänner också för det slutar alltid med ett totalt fylleslag.
I går var inget undantag.
Vaknade i morse av en fruktansvärd känsla i kroppen, tänkte att jag blivit sjuk, innan jag insåg att det här var ju ändå en bekant känsla. Avlägsen men bekant. Säg hej till baksmällan!
Började räkna lite och insåg att senast jag vaknade bakfull var på nyårsdagen. Det är alltså nästan exakt ett år sedan.
Vid tolvslaget den nyårsaftonen ringde vännerna vi var hos igår och berättade att de väntade sitt tredje barn.
Jag skrek grattis väldigt högt eftersom jag hade väldigt många glas champagne i kroppen.
Jag hade också ett litet embryo i magen.
Men det visste jag inte då.
De där två tjejerna kommer bli livsfarliga ihop när de blir äldre.
Vi blir livsfarliga varje gång vi är hos dessa vänner också för det slutar alltid med ett totalt fylleslag.
I går var inget undantag.
Vaknade i morse av en fruktansvärd känsla i kroppen, tänkte att jag blivit sjuk, innan jag insåg att det här var ju ändå en bekant känsla. Avlägsen men bekant. Säg hej till baksmällan!
Började räkna lite och insåg att senast jag vaknade bakfull var på nyårsdagen. Det är alltså nästan exakt ett år sedan.
Vid tolvslaget den nyårsaftonen ringde vännerna vi var hos igår och berättade att de väntade sitt tredje barn.
Jag skrek grattis väldigt högt eftersom jag hade väldigt många glas champagne i kroppen.
Jag hade också ett litet embryo i magen.
Men det visste jag inte då.
Baby D.
lördag 25 december 2010
Dagens outfit
Dagens outfit: Plyschdress från Villervalla.
Inneplagget OnePiece som även finns för vuxna.
(Gåva från gudfar)
Accessoar: Nisse.
För mycket intryck
Flashback:
Hösten 2008 var vi en weekend i New York. Tredje dagen kom jag med ett förslag efter att vi de senaste två dagarna åkt sightseeingbuss (makens önskemål) både downtown och uptown på Manhattan, inklusive Harlem. Förslaget var att åka till Brooklyn. Min man avböjde direkt förslaget att byta stadsdel med motiveringen:
”Det blir för mycket intryck.”
Nu:
Svärmor och jag försöker få en orolig Daisy att somna. Hon ligger i sin sovkorg i vardagsrummet vid granen. Efter en halvtimme hävdar svärmor att vi bör flytta in henne i sovrummet med motiveringen:
”Det blir för mycket intryck.”
Lite som Brooklyn?
Dagens outfit julafton
Vi missade dagens outfit i går för vi hade fullt upp med att fira jul.
Med tanke på Daisys bajsfrekvens blev det tre outfits.
Med tanke på Daisys bajsfrekvens blev det tre outfits.
Outfit 1: Body och plyschbrallor (arvegods från kusin).
Tar det säkra före det osäkra innan finkläderna åker på.
Outfit 2: Body från Zara, klänning från Polarn o Pyret.
Dessa kläder är på i 20 min innan Daisy bajsar ner allt.
Outfit 3: Reservkläder från H&M ifall olyckan skulle vara framme.
Jag kan min dotter...
Kåååårv
Om det blir långtråkigt i Halmstad kan man be någon ortsbo säga något av följande ord:
Korv
Sport
Gurkburk
Hurts
Korv
Sport
Gurkburk
Hurts
Den ofrivillige komikern
Min svärfar är omedvetet väldigt rolig. Han säger inte så mycket men när den gamle kriminalaren väl öppnar munnen kommer det oftast klassiska kommentarer.
Ett axplock från det senaste dygnet:
När jag öppnar ett paket med ett litet iPhone-fodral från Mulberry.
"Är det ute med bögslunga nuförtiden?"
Det ringer i nya telefonen (med knappar stora som frisbees) som han fått i julklapp:
"Vad är det för oljud?"
När han serverar mig kaffe på morgonen:
"Vad skönt med en riktig kvinna som dricker kaffe, och inte håller på med sådana där fjanterier som te."
När vi ber honom byta kanal från P1 som han lyssnar på på högsta volym. Programmet handlar om retorik:
"Byta till vaddå? Det är inte sport på någon annan kanal heller."
När han nyser så högt att Daisy som sover i babysittern bredvid börjar gråta:
"..."
(Han tittar inte ens upp för han märker det inte. Mycket kul. Denne man är old school-macho)
Ett axplock från det senaste dygnet:
När jag öppnar ett paket med ett litet iPhone-fodral från Mulberry.
"Är det ute med bögslunga nuförtiden?"
Det ringer i nya telefonen (med knappar stora som frisbees) som han fått i julklapp:
"Vad är det för oljud?"
När han serverar mig kaffe på morgonen:
"Vad skönt med en riktig kvinna som dricker kaffe, och inte håller på med sådana där fjanterier som te."
När vi ber honom byta kanal från P1 som han lyssnar på på högsta volym. Programmet handlar om retorik:
"Byta till vaddå? Det är inte sport på någon annan kanal heller."
När han nyser så högt att Daisy som sover i babysittern bredvid börjar gråta:
"..."
(Han tittar inte ens upp för han märker det inte. Mycket kul. Denne man är old school-macho)
Finkultur vs fulkultur
Det var väldigt många hårda paket i går.
Vi gillar att läsa i vår familj, men tillhör så att säga lite olika målgrupper.
Nu byggdes mitt bibliotek ut med lite tyngre litteratur än vanligt.
Lite Augusvinnare osv.
Tur det kanske.
Mitt senaste bokpaket från AdLibris innehöll följande beställning:
”Elsas värld”
”Den ofrivillige monarken”
”Vinteräpplen”
Min man skrattade när leveransen kom men undrade också försiktigt hur schizofren vår bokhylla ser ut med de här två böckerna bredvid varandra.
Vi gillar att läsa i vår familj, men tillhör så att säga lite olika målgrupper.
Nu byggdes mitt bibliotek ut med lite tyngre litteratur än vanligt.
Lite Augusvinnare osv.
Tur det kanske.
Mitt senaste bokpaket från AdLibris innehöll följande beställning:
”Elsas värld”
”Den ofrivillige monarken”
”Vinteräpplen”
Min man skrattade när leveransen kom men undrade också försiktigt hur schizofren vår bokhylla ser ut med de här två böckerna bredvid varandra.
Kvällslitteratur i sängen. För tydlighetens skull är det alltså
min mans lektyr till vänster.
Blöjkriget
Jag sa ju att det där skrattet skulle fastna i halsen.
Jag trodde inte att det skulle gå så fort.
Daisy fick blöja med en stor 3:a på sig.
Hon tänkte: ”Suckers, ni tror inte jag kan spränga en blöja som är lite större bara. Think again. Satan i gatan vad jag laddar nu.”
(Ja, Daisy kan redan tänka tvåspråkigt. Det är helt otroligt.)
Sekunden senare sa det ra-ta-ta-ta-ta-ta-ta. Och så var det bye bye till pyjamas nummer två.
Jag trodde inte att det skulle gå så fort.
Daisy fick blöja med en stor 3:a på sig.
Hon tänkte: ”Suckers, ni tror inte jag kan spränga en blöja som är lite större bara. Think again. Satan i gatan vad jag laddar nu.”
(Ja, Daisy kan redan tänka tvåspråkigt. Det är helt otroligt.)
Sekunden senare sa det ra-ta-ta-ta-ta-ta-ta. Och så var det bye bye till pyjamas nummer två.
Daisy ligger och tittar på sitt mästerverk.
Daisy–mamma: 2-1. Ja, eller 2–0 egentligen eftersom det
var lönlöst att byta blöjstorlek.
fredag 24 december 2010
The truth is out there
Bloggen börjar ta sig ur hemlighetens håla.
Nu vet tre personer om dess existens.
Trafiken kommer därmed att öka med typ 300 procent.
Hoppas den klarar av detta massiva tryck.
Nu vet tre personer om dess existens.
Trafiken kommer därmed att öka med typ 300 procent.
Hoppas den klarar av detta massiva tryck.
Hokus pokus
Är det inte konstigt ändå att man åker in på BB så här:
Jäst i 295 dagar.
Och kommer hem med den här:
Två timmar gammal.
Dagens bästa gärning
Blev inspirerad av alla snälla människor som varit så givmilda de senaste dagarna.
Så jag tog äntligen tag i det där jag tänkt att jag ska göra varje dag i tolv veckor nu.
Jag skickade ett tack-mejl till barnmorskan som hjälpte mig genom förlossningen.
Liv Martinsson på BB Stockholm. Vilken hjältinna.
Så jag tog äntligen tag i det där jag tänkt att jag ska göra varje dag i tolv veckor nu.
Jag skickade ett tack-mejl till barnmorskan som hjälpte mig genom förlossningen.
Liv Martinsson på BB Stockholm. Vilken hjältinna.
Det här är ungefär en timme innan Daisy kläms ut. Jag har genomgått sju timmars helvetessmärtor där det enda som synts av mitt ansikte är lustgasmasken. Sen fick jag epidural och satte mig upp som om ingenting hade hänt. Epidural är tha shit.
Sova skavfötters
Svärmor gjorde i ordning Daisys pappas gamla sovkorg till henne.
När hon ligger och sussar som Moses i vassen säger svärfar: ”Hon är så söt att jag vill krypa ner där bredvid henne.”
När hon ligger och sussar som Moses i vassen säger svärfar: ”Hon är så söt att jag vill krypa ner där bredvid henne.”
Mjuka paket tack
Ikväll har jag suttit och tittat på ”The Holiday" med svärmor. Jag tror faktiskt hon grät lite där på slutet.
Jag fokuserade mest på kläderna Cameron Diaz hade på sig.
I julklapp skulle jag vilja ha hela hennes garderob från filmen.
Tack på förhand tomten.
torsdag 23 december 2010
BabyGap rules
En favorit bland barnkläder är allt från BabyGap.
Det vet mina kompisar som överöser Daisy med kläder därifrån.
Här är julklappen från den nya radiostjärnan L:
Det vet mina kompisar som överöser Daisy med kläder därifrån.
Här är julklappen från den nya radiostjärnan L:
”Och så står det BabyGap under varje fossing” som L så fint konstaterade.
Nya tider
För sisådär två år sedan flög jag hem från London en gång i månaden.
Jag var en van flygresenär och hade bland alla affärsmän på Heathrow fått in mina egna rutiner.
Rundan började en gräddfil vid incheckningen för mitt frequent flyer-kort och jag hade lärt mig att alltid ha lätt handbagage. Inne i terminalen styrde jag alltid kosan mot EAT för en varm macka med cheddar/ham/mustard, följt av en triple shot skinny latte på Starbucks, shoppa lite smink i taxfreen, bunkra upp med glossiga magasin på WH Smith och gå till gaten i exakt rätt tid när det är dags att gå ombord.
I bland blev jag uppgraderad och lyxade till det med champagne på planet.
I dag ammade jag på Arlanda Express bland affärsmännen, hade en skötväska över axeln, en babybjörn på magen och kunde inte dricka bryggkaffet som serverades på planet för Daisy sparkade vilt.
Sedan somnade hon och jag kunde bara stirra rakt fram hela flygningen, inte ens läsa Expressen som låg bredvid eftersom hon låg på min arm.
Det är nya tider.
Jag var en van flygresenär och hade bland alla affärsmän på Heathrow fått in mina egna rutiner.
Rundan började en gräddfil vid incheckningen för mitt frequent flyer-kort och jag hade lärt mig att alltid ha lätt handbagage. Inne i terminalen styrde jag alltid kosan mot EAT för en varm macka med cheddar/ham/mustard, följt av en triple shot skinny latte på Starbucks, shoppa lite smink i taxfreen, bunkra upp med glossiga magasin på WH Smith och gå till gaten i exakt rätt tid när det är dags att gå ombord.
I bland blev jag uppgraderad och lyxade till det med champagne på planet.
I dag ammade jag på Arlanda Express bland affärsmännen, hade en skötväska över axeln, en babybjörn på magen och kunde inte dricka bryggkaffet som serverades på planet för Daisy sparkade vilt.
Sedan somnade hon och jag kunde bara stirra rakt fram hela flygningen, inte ens läsa Expressen som låg bredvid eftersom hon låg på min arm.
Det är nya tider.
Och just det, en sak till… Champagnen var utbytt mot handsprit.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)