Ett hav av täcke

Mina svärföräldrar skämmer ofta bort mig. Min födelsedag var inget undantag. Då fick jag ett stort fluffigt härligt äkta duntäcke. Något jag har önskat mig i många år. Och med tanke på hur mycket tid jag nu tillbringar ammandes i sängen kom ju presenten väldigt lägligt.
Så jag sitter så här och tittar ut över mitt fluffiga hav av täcke och tänker att det är lite som att sova på hotell. För min man kommer ju med frukost på sängen varje morgon också och det kan man nästan klassa som roomservice.
Det gäller att fantisera lite eftersom jag inte lär resa igen inom en ganska lång överskådlig framtid.
Så duntäcket är nu min bästa vän.