Allt som min bästis gillar måste upp på bloggen

Hon gillar mitt halsband som jag köpte i London och tog en bild.
Rakt ut på bloggen ba tjoff.
Hon kommer hata mig nu för att jag bloggar medan vi umgås.
Big no-no.

Daisy - nu också i framlänges version

Inte så mycket ögonkontakt men jag hör glädjetjuten i alla fall.

Premiär i hängmattan

Vi spelade in en film också

Där Daisy bjussar på sitt tillgjorda skratt. En ny grej hon tar till när något inte är tillräckligt roligt men ändå kräver sitt garv.

Grillpremiär

Hamburgare, man och barn.

Dagens outfit

Mössa och strumpbyxor Åhléns, degglis Me&I by Cecilia Blankens, jacka köpt i London, klänning Maxomorra, skor Kavat.
Accessoarer: En stor och en liten pinne.

Lägger på istället för bränner kalorier

Min morgon har varit fruktansvärt ointressant men jag tänker dela med mig av den ändå.

Jag sov nästan tolv timmar inatt och vaknade med gröt i huvudet och en clementin i halsen. Skippade därför CrossTraining på gymet. Synd, för det var hon überhurtiga från dokumentären "Födda 2010" (finns på SVT Play) som ledde passet.
När jag gick upp hade Håkan och Daisy varit vakna i timmar. De hade varit nere vid kanalen och kastat tusen stenar i vattnet. Daisys nya favorit och hon blir rasande när man vill gå därifrån.
Sedan gick de till bageriet och köpte frallor.
De äter jag nu med finsalami, mozzarella och tomater på och tittar på Mad Men.
Sen, när de vaknar igen, kan dagen börja på riktigt.

Nu är jag en sån där bloggare som lägger upp bilder på vad jag äter

Men det har vissa fördelar att ha en man med touch i köket.
Helt klart.

Morgonstund

Daisy verkar också tycka att det var lite väl tidigt att gå upp klockan sju.

Nu blir det fredagsmys

Daisy skulle prompt bära bibben, trots att den var lite väl tung.



Det såg väl inte helt politiskt korrekt ut hos grannarna.

Ouch!

I mitt jobb läser jag mycket tidningar och magasin som jag annars kanske inte skulle läsa.
Som Veckorevyn till exempel. Jag tillhör ju inte direkt målgruppen längre.
Men idag läste jag den och tyckte att det här var väldigt roligt.

Alla goda ting är tre

Så tre saker Daisy blev väldigt glad över ikväll:
1. Att pappa kom hem igen efter tre dagars konferens (och de har bara varit setts en kväll på åtta dagar)
2. Att få dra vagnen själv.
3. Att få gå på restaurang (och sno sugrör).



- Posted using BlogPress from my iPhone

Varning för våldsamt ful bild!

Men jag bjuder på den bara för att visa att jag gick på Crosstraining på lunchen.
Man kan säga att det var [insert valfri svordom] jobbigt.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Kanske det mest onödiga inköpet i London

Men jag kunde inte motstå att köpa en Cola-flaska designad av Jean Paul Gaultier när jag såg den

på Harvey Nichols.

Appar och Mildred

Jag har bloggat dåligt på sistone, det beror dels på att jag varit i London, dels på att svärmor fortfarande är här eftersom Håkan är på konferens (igen!) i flera dagar och då måste jag ju umgås med svärmor om kvällarna eftersom hon är så snäll som hjälper till.
Saker jag gjort dock:
... Hyrt Mildred Pierce (med Kate Winslet) som vi tittat på ett par kvällar i rad. Sista avsnittet ska vi se ikväll. Undrar hur det kommer gå för´na? Rekommenderas om ni inte såg serien när den gick på SVT.

... Laddat ner några appar till Daisy utifrån Aftonbladets test i tidningen idag. Tjoff sa det så hade jag Pekboken och Fred leker tittut i ajfånen. Till Daisys favvisar som redan finns där - Teletubbiesspelet och SoundTouchLite. Har ni fler bra förslag?

... Inte orkat gå till gymet på lunchen trots att jag planerat det i två dagar. I dag gör jag ett nytt försök med CrossTraining och väntar spänt på att se om jag kommer orka att gå dit.

... Vaknat på nätterna och önskat att Daisy ska pipa lite från rummet bredvid så jag får lyfta in henne till dubbelsängen som nu känns som ett hav av täcken när Håkan är bortrest. Vid sextiden imorse hämtade jag henne. Hon pep nog inte ens, det var mer en suck i sömnen men jag tyckte det fick räcka. Vaknade en timme senare med ett pekfinger i ögat och en liten röst som sa "öga", "öga", "öga". Mmmm... morgonmys.

Nypremiär

Det har varit en lång väg tillbaka men idag var första dagen Daisy gick till förskolan igen på nästan tre veckor.
Svärmor är här och har varit super-farmor.
Ändå, glädjen Daisy visade imorse när hon kom in på gården var underbar att se.
Och lille W var genast framme och gav henne en kram.
Det glada humöret är äntligen tillbaka för att stanna. Daisy is back!

Gissa vem som lärt sig att ringa på dörrklockan

Blogg vs Barn

Ledsen för dåligt bloggande. Men sen jag kom hem har jag varit upptagen med att gosattackera den här:



- Posted using BlogPress from my iPhone

Champagnepaus

På Harvey Nichols Fifth Floor.
En tradition vid det här laget.



Harvey Nichols egen champagne.



Söt Tonic-flaska.



Utsikten i baren.

Köpt

Gick lite bananas på Gap Baby.
Här är två av tillskotten i Daisys garderob:
• Flip flops till solsemestern i maj.
• Tischa från Diane von Furstenberg for Gap.

Hemmabio

Håkan kollar på Tintin i 3D och käkar chips före middag på stan.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Update

Har shoppat barnkläder på Primark, hälsat på i min gamla lägenhet och tagit ett pit stop på puben.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Första kvällen i London

Har nu varit här i fyra timmar. Har hunnit med att äta på Benihana, dricka champagne och gin&tonic med sportprofiler, njuta av att vara tillbaka i mitt Kensington-kvarter och få en välkomstpresent av min man.
Bra början!

Ebba i Mama

Jag vet inte, jag känner henne inte mer än att jag läser hennes blogg ibland men känns inte det här citatet VÄLDIGT MYCKET Ebba von Sydow?






Denna damp just ner här på redaktionen.

Vicken stilmiss Vickan

Okej, först och främst blir man ju lite provocerad av att det inte syns ett spår på magen att Vickan nyligen fött barn. Lika provocerad som när bilden från BB kom och hon såg superfräsch ut bara timmar efter förlossningen.
Nu har hon gjort ett av sina få officiella framträdanden igen - och bjuder på en mode faux pas.
Klänningen från Marc Jacobs som hon hade på sig vid plåtningen med Estelle åkte nu på igen. Kan hon inte variera sig lite?

Det regnar katter och hundar tydligen

Har packat väskan för London. Ingen packångest och jag har packat föredömligt lätt.
Förutom ett par klänningar för mycket.
Har också målat naglarna (svarta) och funderat över triviala ting som om jag ska ta den korta skinnjackan eller trenchcoat.
Tänka coolt eller praktiskt?
Det regnar i London.
Men framförallt:
Jag. Ska. Till. London.
Smaka på orden.
Mmmmmmm.

Hon sprider blöt kärlek

Daisy bjuder väldigt frikostigt på slängkyssar numer.
De är också väldigt blöta.



Tungan rätt utanför mun.



Ah, smack!

Hur Meatloaf och Rick Astley vill ha det

Enligt en kollega har dessa skämt ett par år på nacken men jag såg dem för första gången idag och tycker de är väldigt roliga.

BabyGap

Ni som känner mig eller lärt känna mig genom bloggen vet hur kär jag är i London. Ni förstår säkert också då min pepp inför torsdag då jag... tada! ... åker till London.
Har redan börjat kolla upp vad jag ska shoppa och mitt Project Runway-hjärta stod ju i brand när jag såg att Diane von Furstenberg släppt en kollektion på BabyGap.
Lyllos Daisy.

Apropå ingenting

Blir alltid lika glad jag ser den här speldosan från Leklyckan i Halmstad.

Utöya

Mattias Carlsson var med i Nyhetsmorgon i lördags och pratade om sina upplevelser som första journalist på plats vid Utöya.
Om ni missade det kan ni kolla här:

Sol ute och sol inne

Status 24 timmar senare.
Ute: Soligt och varmt.



Inne: Feberfri och skiner som en sol.

Var det inte igår det var fredag den 13:e?

Status
Inne: 39,4. Dag tio med feber.
Ute: Snöstorm. I mitten av april.

Fjärde gången gillt

Den där tillfälliga lyckan igår när hon kvicknade till och åt en babybelost.



Tillfällig som sagt.
Sen rusade febern upp igen så igår kväll blev det ett fjärde besök på akuten.



Efter många timmar med prover och röntgen (!) visade det sig att Daisy även har lunginflammation.
Det tog alltså fem läkare att ta våra ord om flämtningar och jobbig andning på allvar.
Nu har Daisy fått ytterligare en penicillinkur och vi hoppas på det bästa.
Håll tummarna för na!

Tankar om mitt sjuka barn

Jag gråter när jag skriver det här och är inte alls säker på att jag kommer publicera inlägget.
Vi får se.
Jag behöver bara skriva av mig innan den här oron äter upp mig inombords.
Det är nu åttonde dygnet Daisy har extremt hög feber. Jag tänker på allmäntillstånd hela tiden, jag kollar tempen en gång i kvarten, jag ringer sjukvårdsupplysningen oftare än mina föräldrar, mina sms till Håkan och hans till mig den senaste veckan innehåller bara siffror.
40.3
41.0
38.7
37.5 (Puh!)
39.8 (Neej!)
Jag googlar sönder mig själv på feber och hoppas vi slipper åka till barnakuten imorgon igen och jag ber till penicillinguden (om det finns någon) att medicinen ska få det att vända snart.
Jag läser det finstilta på Alvedon-förpackningen att man inte ska ge sitt lilla barn febernedsättande i mer än fyra dygn för att det kan orsaka leverskador. Vi är inne på åttonde dygnet och jag får panik.
Men enligt läkarna gör vi rätt.
Alla timmar på barnakuten när jag sett barn som är betydligt mer illa däran och alla timmar jag suttit med en flämtande Daisy mot bröstet kommer tårarna. Vi är förstagångsföräldrar. Vi kanske är extra blödiga och oroliga just därför.
Men blir jag någonsin härdad?
Vill jag bli härdad?
Tror inte det.
Jag läser på andra bloggar om vänners, bekantas och okändas barn som mår så bra, som är ute och springer på lekplatser, som lär sig säga meningar och jag blir avundsjuk. Så himla avundsjuk.
För jag tycker synd om mig själv och jag tycker framförallt synd om Daisy.
Den flämtande lilla varelsen som ligger bredvid mig nu och kämpar mot alla onda fiender i hennes kropp. Fiender som vi kanske inte ens har identifierat än.
Jag tänker på att allt hon ätit den senaste veckan får plats i min hand.
Den senaste tiden har problemen och motgångarna runt mig staplats på höjden. Men det där tornet av ångest har rasat. Det betyder ingenting nu.
Ingenting betyder någonting.
Det enda jag vill är att min dotter ska bli frisk.
Att hon ska få bli sig själv igen, slippa kämpa.
Och då är hon inte ens allvarligt sjuk.
Föräldrar, vilka hjältar de är ändå.
Och barn, de största superhjältarna som finns.

Känns som ungefär ett decennium sen

Det här ägget hjälpte Daisy till att måla på förskolan när hon var påskkärring förra onsdagen.
Just nu känns det som en annan tid, ett helt annat barn än kraken som ligger och sover just nu.

Men jag vet definitivt vad VAB är

Saker som får mig att känna mig gammal för att jag inte har testat det:
1. Rumble
2. Wordfeud
3. Draw Something
4. Instagram
5. Sudoku (gills kanske inte)

Hur hinner folk med egentligen?

Mvh,
Uppenbarligenenbakåtsträvare.någotmotvilligt_76

Plötsligt händer det

Daisys dag i bilder är en jobbig historia.
Det började med 41 graders feber...

Och sen, några timmar senare var det action....

Då spottade hon ut nappen. 

Det är så oerhört synd om henne att jag snart går sönder i bitar av oro.

Det känns som att vi gått upp för det där höga berget nu och hoppas på nedförsbacke

Ännu en dag på barnakuten till ända.
Daisy blev bara sämre så vi fick åka in igen, denna gång på hemmaplan.
Ett Skalman-plåster, en hel rad tester och sex timmar på Sachsska/SÖS senare, andas vi nu ut i soffan.
För Daisy har fått en diagnos.
Och penicillin.
Hallelujah!
Vi väntar på några provsvar till men tills dess ska vi unleash hell på den där elaka dubbelsidiga öroninflammationen hon fått.

En massa bandage på armarna (och på kaninen!) efter prover och Daisy inspekterar sitt nyaste tillskott till samlingen. 

Skalman!

Nu chillar hon framför Alfons Åberg.

...
Till sist... Ett personligt meddelande till dig penicillinet:
Snälla, uträtta mirakel.
Inom kort.
Tack på förhand!

Påskdagen fortsatte i samma anda...

... som resten av helgen.
Daisy var fortfarande helt apatisk efter lunch, över 40 graders feber trots Ipren och Alvedon och har inte ätit sen i fredags.
Efter några timmar på barnakuten, diverse tester och en kräkolycka fick hon åka hem med ett klistermärke, en Landstinget-tröja och en diagnos som säger att det bara är att härda ut.
Dvs ett elakt, djävulskt virus.
Det är väldigt, väldigt synd om vår lilla krabat.

Min utsikt de senaste dygnen

Nu hoppas jag det dröjer innan hon får Brummelisa och Skalman

Påskafton har inneburit ett besök på vårdcentralen.
Daisy blir bara sämre, nästan apatisk av febern.
Det enda som fått henne att le idag är klistermärket med Lille Skutt som hon satte i pannan.