Som ett maraton

Det är gassande sol ute och sista dagen på semestern för Håkan. Vad gör vi? Drar till skärgården? Hänger på en strand? Badar?
Nej, vi åker till Ikea.
Först dock en tur till en barnbutik för att spana in tvillingvagnar. Hittade en vi gillade men ogillade priset skarpt. 17 fucking tusen för en vagn. Hjälp!

Ikea blev ett maratonlopp på många sätt. Barkarbys Ikea är som en labyrint och hysteriskt jobbigt med en överenergisk soon-to-be treåring. Här sitter hon i väntan på mat och surar över att hon inte fick vara mer i lekhörnan.


Sedan slocknade hon i vagnen och stresspulsen gick ner hos föräldrarna som kunde handla i lugn och ro. Bland annat en skolbänk till illbattingen som sov.


Som sov och sov. Även i bilen.

Väl hemma hängde vi i trädgården, lät Daisy bada i bassängen medan vi fixade och planterade. Det är rätt gött det här med hus faktiskt.

Sedan slog det stora illamåendet till igen och efter att ha hängt över toastolen fick jag grön i ansiktet lägga mig en bra stund. Slocknade trots att jag tycks ha Jackie Chans tvillingar i magen.
Vaknade av att resten av familjen lekte utanför sovrumsfönstret. Då mådde jag lite bättre.


Imorgon är en stor dag. Då börjar inskolningen på Daisys nya dagis. Jag är oerhört nervös. Har förklarat för Daisy att hon kommer få nya kompisar och nya fröknar men hon vill inte riktigt lyssna på det utan rabblade så klart namnen på favoriterna från förra dagiset:
"Jag vill träffa Carina. Och leka med Igor. Och Alice! Vi måste hälsa på mina kompisar. Kanske."

Vi får se hur detta går...