Insåg i nästa sekund att det var jag.
Igår.
Det har varit en väldigt krävande vecka pga en viss Hollywoodfru och jag har stressat hem mellan åtaganden för att kunna lägga Daisy eller få en timme av dagen med henne i allafall. Frågan är vad det gör med äktenskapet. Hoppas på min makes tålamod. Men tänker också lova mig själv att försöka undvika att behöva åka taxi till förskolan. Jag visar i stort sett aldrig att jag är stressad vid hämtning och lämning utan följer så gott det går lugnt med Daisy in. Vill inte att hon ska känna av stressen. Håller tummarna för att det funkar i längden.
Efter förskolan firade vi fredagen med utelek och fika i solen.
Det hjälpte mitt slitna jag.
Ett lyckopiller.
Skål!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar