I kväll är det exakt ett år sedan jag började blogga.
Då gjorde jag det för att det här med bebis kändes som a piece of cake. Jag behövde få ett utlopp för mitt skrivande under mammaledigheten, använda min hjärna, och jag hade många funderingar över den nya tillvaron som jag ville dela med mig av.
Och så ville jag så klart skryta med vilken ofantligt söt unge jag fått.
Ungefär som de flesta föräldrar känner antar jag.
Nu har det gått ett år som sagt och vi kan väl konstatera att jag delat med mig.
Inte sant?
Men om jag ska ge er trogna bloggläsare en bakläxa så är det att ni skulle kunna kommentera mer.
Nu står jag vid ett vägskäl.
Daisy ska börja på dagis snart (förhoppningsvis) och jag ska börja på nytt jobb.
Tiden kommer bli knapp men det lär också finnas roliga saker att skriva om.
Så.
Antingen fortsätter jag blogga och ser vart det bär av.
Eller så gör jag en Alex Schulman och slutar nu när Daisy är drygt ett år och börjar bli en egen liten personlighet.
Det lutar åt det senare.
Skulle ni sakna mig?
Jag sover på saken...
God natt hörni!
Du får absolut inte sluta!
SvaraRaderaLäser varje dag.
Jag skulle sakna!
SvaraRaderaÄr du galen, inte kan du sluta!! Behöver Daisy-blogg, kaffe och några bra grejor till för att kicka igång en bra dag.
SvaraRaderaYou go girl!
Kram Åsa
Du får INTE sluta med Daisy-bloggen, den är bäst! Kram Lotta
SvaraRaderaMaria, DIN blogg är saknad. Kom tillbaka snart!
SvaraRaderaNi andra, mina trogna tjejer, det skulle vara för er då.
Jag läst din blogg i stort sätt varje dag. Jag har väl kommentera nån gång när Håkan haft det jobbigt med bebben, städning och kanske missat någon bra fotbollsmatch:-).
SvaraRaderaNär bilder funnits på Daisy så har vi visat dom för Elsa och jag tror hon har känt igen henne . Nu börjar dagistiden och lycka till med den.Hoppas ni mammor i sjöstan kan fortsätta hålla kontakt med varandra. Thomas, Elsas pappa!!
Hej, klart du inte ska sluta. Här håller jag koll på er så att jag vet vad ni håller på med :-)
SvaraRaderaVi får pratas vid snart, vi har gått och köpt hus!
Stor Kram Hanna
Hej!
SvaraRaderaDet vore tråkigt om du slutade. Jag brukar läsa den ofta. Den är våldigt underhållande.
Kram Lisa (Amandas mamma)
Hej! Jag hittade precis din blogg :) sluta inte :)
SvaraRaderaKram
Snälla fortsätt blogga Susanne!
SvaraRaderaJag både skrattar och gråter när jag läser din blogg.
Du är bäst!
Kram och God Jul
Åh sluta inte kära du! Det är så mysigt att titta till er då och då. Se hur ni har det och beundra lillan när saknaden är stor. Skulle sakna er mycket! Bloggen är underbar.
SvaraRaderaKram systern
Jag blir arg, ledsen, sårad, bestört, uttråkad om du slutar.
SvaraRadera/flash
Nej Susanne. Nej. Släpp tanken på att släppa bloggen. Det är den enda blogg jag verkligen följer. Ska bättra mig och kommentera mer. Är på väg så många ggr men nu ska mina tankar bli till ord i kommentatorsfältet liksom dina ska fortsätta i bloggen... God fortsättning i dubbel bemärkelse. Ser fram emot nya inlägg. Stor kram Linda C
SvaraRadera