Babysim med Nyponbebis

Jag vann en plats på babysimeventet. Eller rättare sagt två platser - till Lily och Siri. Jag tog med Siris gudmor Linda och mötte upp ett gäng bloggmammor. 
Med Daisy gick vi på babysim men nu har det ju inte varit lila lätt, av förklarliga skäl, så det var väldigt roligt att tvillingarna också fick testa en gång. Tack Kajsa-Stina, Trygg-Hansa och Babybojen. Kolla in fler bilder på bloggen Nyponbebis. Där ser ni bland annat en bild på Linda och Siri och Lily när hon kikar fram medan vi går ner i vattnet.
Lily plaskade så det stod härliga till och Siri var lite frågande till en början men fann sig och blev som en fena i vattnet. I de generösa goodiebagsen fanns bland annat ett presentkort på Vattenhuset så vi kanske signar upp på en kurs.
Inte minst för att man lätt kan bära båda bebisarna samtidigt i vattnet. 

 

Sju månader idag

+1 på den!

En fem plus-dag

Den här dagen alltså får dubbla high five. Jag har hunnit så mycket. Inte så konstigt kanske med tanke på att jag varit vaken sedan klockan fem. Herregud, dagen blir ju oändligt lång. 
Och så himla mycket har jag egentligen inte hunnit med men bara att inse att man har en trädgård att sitta och beundra tar ju både tid och kraft. 
Men imorse spelade jag oändligt många spel med Daisy. Ändå frågade hon ungefär var femte minut om hon fick gå in till grannen Elin och leka. Jag förklarade att de nog inte var vakna 06:15 en lördag. Detta argument bet inte riktigt på treåringen. 
Tvillingarna tränade armmuskler och krypteknik medan jag kokade nappar och flaskor. 

Vid lunch åkte Daisy till Melvin på playdate (utan oss päron. En milstolpe faktiskt). Fast Melvins fina mamma var ju där så klart. Någon måtta får det vara. 
Under tiden härjade Håkan i trädgården medan jag och Linda åkte på babysimevent med tvillingarna. Mer om det imorgon. 

Sedan satt jag på altanen och jäste (läs: fixade naglarna och läste inredningstidningar) medan alla barnen sov och maken handlade. 

Sedan planterade vi lite frön och tvillingarna fick känna på gräs för första gången. 

När de somnat grillade vi och hade givande samtal med Daisy (på riktigt!) och kvällen avslutades med Game of Thrones. 

Jag sa ju det!

En fem plus-dag helt enkelt.

 

Samtal med Daisy lördag 06:45

Daisy (viskar): Kom mamma, titta! Det är ett blådjur.
Jag går fram till fönstret och tittar ut. Ser ett rådjur vid hennes lekstuga.
Jag: Ja, titta ett rådjur. Men vad gör den?
Tittar närmare. Ser att den äter blommorna i krukan utanför lekstugan.
Jag: Men vad i... Den äter ju dina blommor Daisy!
Öppnar altandörren och går ut för att skrämma bort rådjuret. Den står still och stirrar bara på mig.
Jag: Stick härifrån rådjuret. Låt blommorna vara i fred!
Daisy: Nej mamma, skräm inte blådjuret.
Rådjuret springer till slut iväg.
Daisy rusar ut på altanen.
Daisy: Blååådjuret! Koooom tillbaaaka! Du får äta mina blommor.
Vi går in.

God morgon!

Här har vi redan varit vakna sedan halv sex och hunnit med morgonens obligatoriska armhävningar. Det är ju ändå lördag. Ni då?

What she said

Har ni hört om UNICEFs app som låser mobilen så att du inte ska glömma att leka med ditt barn?
Galet är bara förnamnet men detta är tyvärr något som speglar vår samtid.
Jag håller fullkomligt med Annika Leone i hennes krönika.

Att sluta amma

Jag ammade Daisy tills hon var sex månader. Sedan tappade hon själv intresset och jag vill minnas att det var väldigt smärtfritt och enkelt att sluta.
Den här gången, med tvillingarna, har jag våndats lite. Dels för att jag ju dubbelammat och producerat så mycket mer, dels för att det gjort så ont när jag försökt dra ut på det.
Men Köpenhamnsresan visade sig vara en lyckoträff på så många sätt. Mina (miss)lyckade försök att pumpa ur gjorde att jag kom hem med två kanonkulor som var redo att avfyras vilken sekund som helst. Men det visade sig också vara sista sucken. Som att jag chockade brösten.
För nu har jag inte ammat sen kanonkulesöndagen. Och det kom liksom inget mer efter det. Allt sinade.
Så nu är jag inne på femte dagen utan att amma. Jag saknar det inte ens trots att jag nog ammat för sista gången i mitt liv. Och tvillingarna har inte visat någon saknad.
Nu väntar jag med spänning på att få min lilla hylla tillbaka - någorlunda intakt.

Bordsskick? Bordsskick!

Lily har en del att lära av Siri när det kommer till bordsskick.

Sex, droger och en DJ

I går var jag på releasefest för Isabel Adrians roman (?) "Sex, droger och en Dj". Det är väl en slags roman inspirerad av hennes liv om jag fattat det rätt. Festen var på Bernie´s på Nosh&Chow och det bjöds på syrliga drinkar och goda hamburgare.

För mig blev det lite en reunion med gamla kollegor. Isabel Adrian träffade jag mycket när hon var med i Robinson för hundra år sedan när jag var på plats i Malaysia och skrev om programmet för Aftonbladet. Då var hon tillsammans med Jerry Forsberg (som vann).

Sedan möttes våra vägar igen när hon var med i "Svenska Hollywoodfruar" som jag jobbar med på TV3. Jag tog med min kollega Annika på evenemanget och väl där mötte vi min chef Max samt Johan Pråmell som jag hängde mycket med i LA för ganska exakt ett år sedan under inspelningen av "Svenska Hollywoodfruar". Det var kul att träffa alla och få komma ut lite. Ni vet sådana där kvällar som ger en energi.

Boken.

Jag och Johan Pråmell.

Jag, Max och Annika.

Isabel poserar för fotograferna. Stelfrusen.

Jag och Annika.

 

Genialisk vän

Min kompis Ronnys kreativitet är genialisk på så många sätt. Själv river man sönder det där skitpartiets valsedel i småbitar i soporna. Vad gör Ronny? Geni! (Förlåt att jag snodde din bild från insta!)

Trolltyg i Tomteskogen

Om ni undrar hur ett snällt troll ser ut är det ungefär så här. Idag är det Förskolans dag och Daisys förskola ska vara vid sin koja i skogen hela dagen. De har trolltema men fick inte se för läskiga ut för de mindre barnen. Daisy blev en blandning av ett penntroll och Trollet Rulle (ni sjuttiotalister vet. Annars googla honom. Tips: Det är Sven Melander). I alla fall. Daisy var mycket nöjd med sin tygtrasa till svans och röda kinder. Jag fick låta kreativiteten flöda på morgonen med blandat resultat.

De är ju så tjocka att man blir lycklig av dem

De här kinderna är bättre än alla lyckopiller i världen. Punkt.

Värmande ord

Tack snälla ni för alla kommentarer från olika håll efter texten till min mamma i måndags. De värmer.
I går fick jag en present av min granne som en tröst eller pepp för att jag typ står upp. Så himla snällt att jag fick torka en liten tår i ögonvrån.
I paketet låg denna fantastiska bok med illustrationer av fabulösa Lovisa Burfitt. Boken är för barn 6-9 år men uppskattas lika mycket av vuxna. Nu har den en hedersplats på hyllan i sovrummet. Tack fina Susanne för presenten och för att du flyttade in på just "vår" gata.

Inbjudan

Såg att inbjudan var i dålig upplösning i förra inlägget. Hoppas denna funkar bättre.

Ebbe utförsäljning

Kan Blondinbella så kan jag. 
Så tänkte jag.
Skämt åsido så var jag ikväll på utförsäljning av fabulösa barnkläder från Ebbe och danska märken som Ej Sikke Lej, Wheat och Molo. Min granne Susanne bjöd med mig. Hon känner Mikael, grundaren av Ebbe så vi fick, liksom Blondinbella, första tjing att fynda innan alla andra inbjudna fick gå loss bland klädhögarna. 
Jag gick loss minst sagt. Det blev ett mindre berg med urfina kläder. Susanne blandade ihop orden lite när vi skulle göra rätt för oss så hon hojtade glatt "Dags för utlösning!". (Hon skulle säga att vi skulle lösa ut oss. Typ.)
Skrattade så mycket att det eventuellt kom några droppar i byxan. Alla mammor och barn runtomkring stod som fågelholkar alternativt fnittrade högt. 
Utlösning eller ej. Ut kom vi i alla fall med varsin stor påse med fynd.
Ni kan också fynda. Utförsäljningen pågår i två dagar till. Se inbjudan och spana in alla fina kläder på www.ebbekids.se.

Pioner en masse

När dagen bjöd på lite mer värme tog jag med tvillingarna och svärmor till Ulriksdals handelsträdgård. Vi åt fanatiskt god vegetarisk buffé och tvillingarna drog till sig mångas uppmärksamhet när de tog nappflaskan i stereo. 
Jag var på jakt efter min favoritblomma pion. En av fördelarna med trädgård är att man kan plantera sina favoritblommor. I juni kommer jag förhoppningsvis att kunna plocka in egna pioner från trädgården.

 

Ett sista farväl

En vanlig måndag vid lunchtid.
Men ändå den värsta i mitt liv.
En knapp vecka före Mors dag hamnade din aska i jorden mamma.
Det var för tidigt. Det känns fortfarande ofattbart och orättvist.
Men du fick en fin plats mamma. Den finaste i minneslunden. En vinter har passerat sedan du lämnade oss. Nu när våren är här fick du komma till sista vilan. Pappa har tydligen bokat platsen bredvid dig men jag hoppas du klarar dig länge till i himlen utan honom mamma för vi behöver pappa här.
Han hade köpt tre gula rosor, din favorit. En från oss alla tre. Och vi stod där pappa, jag och syrran hand i hand och sa farväl igen. Det kändes så overkligt att se ett slutdatum på ditt liv. Men du hann ändå leva ett långt liv, du slapp lida för mycket och du hann träffa dina barnbarn. Det är jag tacksam för. Bredvid dig i minneslunden mamma ligger en tjej som bara blev sexton år. Ta hand om henne i himlen. Hon behöver nog dig. Pappa berättade hur du köpte blommor till kvinnan som delade rum med dig på onkologavdelningen när det var hennes födelsedag.
Den gesten var så du. Alltid omtänksam.
Vi ska ta hand om varandra nu och försöka se ljuspunkterna i tillvaron. Även om sorgen efter dig har gjort mig sjuk.
Men jag ska ta mig tillbaka mamma och jag vet att du är med mig.
Det finns bara så mycket jag hade velat prata med dig om.
Barnuppfostran, trädgårdsskötsel och ditt recept på köttfärssås.
Det fanns så mycket kvar.
Nu är du en påse aska i jorden.
Men jag tänker att du är inte där. Du är i våra hjärtan.
Du saknas oss mamma.
Nu och för alltid.

Köpenhamn dag två

Man vet att man är gammal när man inte orkar hålla ut två kvällar i rad.
Eller också var det kroppen som inte sovit en hel natt på sju månader som skrek "hejda dig!"
Efter fredagens baluns ända in i kaklet orkade jag inget annat än att stanna på hotellrummet. Helt själv.
Och vet ni?
Det var alldeles underbart. Efter åtta (!) timmar på stan med långlunch med kompisarna på en superb restaurang shoppade jag tills benen knappt bar mig mer. När armarna började krampa av att bära alla påsar gav jag upp (läs: varuhuset Magasin stängde). Så 20:30 var jag tillbaka på rummet. Tog ett bad ich beställde upp Room service till Eurovision. Hotellet hade den goda smaken att ha London-restaurangen Blue Elephant i byggnaden så jag fick en utsökt Pad Thai.
Satt sedan och följde Markus livechatt på Aftonbladet, messade med kompisar och maken, kollade sociala medier vad vänner och bekanta tyckte och kände mig inte det minsta ensam. Jag njöt faktiskt.
En minut efter att Conchita Wurst sjungit sista tonen i vinnarlåten "Rise like a Phoenix" somnade jag. Sov åtta timmar och vaknade med större påsar under ögonen än månader av sömnbrist gett mig. WTF? Helt ologiskt ju.

Borta bra men hemma bäst

En klok vän sa en gång att det är bra att åka ifrån sina barn ibland så att man får längta lite.
Exakt så.
Köpenhamn var lovely men det var ännu härligare att komma hem.
Barnen då?
De har haft det minst lika bra.
Daisy mötte mig på Arlanda med Håkan och berättade direkt: "Jag har saknat dig mamma. Jag var ledsen en kväll när jag skulle sova. Men farmor har köpt en studsboll man kan hoppa på till mig."
Alla tre barnen är som ni ser väldigt förtjusta i farmor Marianne Poppins.

Conchita Wurst

Vilken seger det var i Eurovision igår. En seger för kärleken, friheten, Europa och hela gayvärlden.
Och nästa år får mina kollegor åka till Wien. Tur det i konkurrensen kanske. Hade Nederländerna, som kom tvåa, vunnit hade journalisterna varit höga kanske vid den här tiden om ett år haha.
Hursomhelst underbart med Conchita Wurst!

Köpenhamn baby!

Hörni, ledsen för dåligt bloggande men jag har varit fullt upptagen med att ha roligt. För att bringa någon som helst ordning i dramaturgin får vi börja med bilder från igår.
Kvällen i Köpenhamn började med att jag för ovanlighetens skull tog en selfie. Situationen krävde det. Mom on the loose and all.
Sedan mötte jag upp min kompis Hanna som jag bott i London tillsammans med. Nu bor hon i Malmö och vi ses alldeles för sällan. Igår tog vi igen det. Med råge. Jag älskar vänner när allt är precis som vanligt när man väl ses. Man tar vid där det avslutades senast. Sådana vänner ska man värna om.
Jag värnade om Hanna genom att ta med henne på genrepet av Eurovision. Danskarna är ju för härliga. Man fick köpa med sig cava in på arenan. Genialt!
Funderade på att kila upp till min kompis Edward af Sillén i kommentatorsbåset och hjälpa till med min expertis. Eh.
Därefter bar det av mot olika barer och kvällen avslutades på bistron i bild tillsammans med min hotellroomie Helena Trus och Markus Larsson samt några andra journalistvänner.
Landade på kudden vid tresnåret. Har tydligen lite av en festådra kvar i mig som kan höja pulsen när det krävs.
Så. Det var fredagen. Vad som inte syns i bild är mina åtskilliga försök att lära mig bröstpumpen. Men det är ingen vacker syn så vi skippar det.
Apropå brösten, jeeeeezuz vad de saknar tvillingarna.
Jag med.

Rör inte min nappflaska

Jag kan faktiskt själv.
/Lily (eller är det Siri?)

Min Toker

När jag hämtade Daisy idag hade hon sand på mössan som om hon dykt ner i sandlådan och hon var på sitt bästa humör. Med mössan på sned såg hon ut som en sötare kopia av Toker.

Har lite fjärilar i magen - och tungt bagage

Imorgon händer det. Det som min psykolog förordat länge nu, som Håkan påhejat och som jag längtat efter men ändå våndats för.
Jag ska resa bort. Alldeles själv. Utan barn.
Inte speciellt långt men ändå. Jag ska till Köpenhamn över helgen och hela mitt posse av nära vänner är där. Det ska bli fantastiskt roligt och alldeles underbart. Men jag kommer längta ihjäl mig efter barnen. Mina bröst kommer ömma av längtan också.
Jag har trappat ner på amningen rejält men ammar på nätterna fortfarande. Därför var jag på neo på Danderyds sjukhus idag och hyrde en bröstpump. Trodde det skulle vara en enkel sak.
Jag trodde fel.
Sköterskan kom med den här väskan, som om det vore någon superhemlig mackapär i Mission Impossible.
Jag kommer behöva betala övervikt för den här. Den behöver en egen bagagetag. Jag hoppas att mina bröst kommer att tacka mig för detta.

Funkar det där tricket med tändstickor på ögonlocken?

Det har varit en kämpig natt med hungriga tvillingar och kissnödiga treåringar. Det märktes imorse när Daisy skulle väcka mig efter att Håkan tagit morgonpasset som började 05:20. Då hade jag ammat Siri sedan 04:45 sista gången. 
Daisy kommer in i sovrummet strax efter sju. Tänder alla lampor.
Gaaah!
Jag fortsätter sova.
Hon börjar hoppa i sängen och ropar "Vakna! Vakna!" 
Gaaah!
Jag fortsätter sova.
Hon börjar tvångsöppna mina ögonlock.
Gaaah!
Jag somnar om.
Hon säger att jag ska stänga munnen och hänger över mig en centimeter från mitt ansikte.
Gaah!
Jag somnar om.
Munnen öppnas direkt.
"Stäng munnen mamma!"
Gaaah!
Jag somnar om.
Munnen öppnas direkt.
"Stäng munnen mamma!"
Samma procedur upprepas tio gånger.
Jag går upp. Sätter mig i fåtöljen med Daisy i knät och tvillingarna på golvet framför mig. Fåret Shaun är på tv. Plötsligt faller mitt huvud fram och jag vaknar med ett ryck.
Jag hade somnat om.
Hej ovärdiga torsdagsmorgon!
Nu fortsätter den med ett sjukhusbesök.

Konsten att vägra sova

Hej på er!
Jag heter Lily och idag har jag vägrat sova. Det är ett trick jag har får att inte låta mamma få någon paus i vardagen. Herregud, hon måste ju jobba lite för de här föräldradagarna. Idag tvingade jag henne att promenera i två timmar men jag somnade inte för det. Haha, där visade jag henne minsann. För att hon inte skulle bli så frustrerad slog jag på ett stort leende. Det funkar alltid.
Enda nackdelen med det här tricket är väl att jag börjar bli trött nu. Men det är smällar man får ta.

Hej hej
/Lily, sex månader.

Den perfekta klänningen

Den här klänningen är perfektion i Daisys ögon. Bamsemotiv, lite tyll, lite rosa och du är hemma.
Hade hon varit Michael Kors och denna kommit ut på catwalken i Project Runway hade han sagt: "That's perfection right there."
Eller som Daisy uttrycker det: "Åh, den vill jag ha!" 
Så det fick hon. För en rimlig slant på Lindex.
Perfekt till alla kalas nu i maj.

Tolmachevy twins?

Sanna är ju outstanding i kvällens startfält.
I min lilla värld stack ju de ryska tvillingarna ut av en enkel anledning.
Lily & Siri = future Tolmachevy Twins?

Heja Sanna i ESC!

Nu så. Nu gäller det. Sanna Nielsen bör klara det galant ikväll.
För er bloggläsare som inte känner mig än kan jag berätta att jag är ett stort fan av Mellon och ESC. Jag jobbande med det i flera år när jag var reporter på Aftonbladets nöjesredaktion. Jag har så sjukt många minnen från alla dessa resor. Och när Sanna vann i mars fick jag en suddig bild. Jag har intervjuat henne sedan hon var tonåring.

Nu - Uuuundo my sad.

Utflykt

Just nu sitter jag utanför förskolan och väntar på att Daisy och resten av hennes förskola ska komma hem med abonnerad buss från en utflykt till Uppsala.
Daisy var så exalterad imorse när de skulle iväg.
Jag tog deb här bilden och skulle skicka ett mms till... min mamma. Hann nästan skicka på "sänd" innan jag upptäckte mitt misstag.
Ibland reagerar hjärtat snabbare än hjärnan.