Presentregn

Känslorna kring att bli storasyster går lite upp och ner för Daisy.
Så här lät det i helgen: "Jag vill inte ha bebisarna mer. Kan vi lämna tillbaka dem?"

Igår lät det så här: "Vad söt du är Lily. Jag älskar dig!"

Men bäst hittills med att få tvillingar tycker nog Daisy är alla presenter. Dels får hon själv paket som stolt storasyster. Dels får hon öppna tvillingarnas paket.

Idag fick hon öppna paket från familjen Hagberg/Johansson.

Daisy fick Dora på dvd som nu går varm på tv:n (speciellt avsnittet där de går på kusin Daisys kalas) och tvillingarna fick galet söta strumpor.

Såna här fina i massa olika färger. Tack snälla ni!

Viktigt meddelande:

Och DÄR kom jag i mina gamla jeans igen. 13 dagar efter förlossning.
Slut på meddelande.

Påhittig

Min man, vi kan kalla honom McGyver, kom på en fyndig lösning för de för stora pyjamasarna (i storlek 44).

Tågordning

Hittills måste jag säga att ha två spädbarn inte är så mycket jobbigare än ett. Sömnlösheten på nätterna hade ändå varit likadan och jag dubbelammar mycket så tiden är konstant.
När de ammat klart kan de ibland hamna på rad i knät.



En sak jag önskar dock är att jag hade tre, eller ännu hellre fyra, händer. Men det vore kanske lite jobbigt att se ut som ett freak.
Och så önskar jag att Lily fick i sig dunderhonungsstandard i min mjölk så att hon växer till sig. Ligger fortfarande på bara 2440 gram och nytt besök på BVC imorgon.

Amning, viktkurva...napp.

Tvåan - alltid steget före i utvecklingen.

Strike a pose

Come on Vogue, let your body move to the music.

Magneterna

Bebisar i allmänhet och tvillingar i synnerhet har en förmåga att dra folk till sig. Det märkte vi igår när vi var ute en sväng och handlade med dem i babyskydden.
Och besöken avlöser varandra på löpande band.
Igår var fina Linda här med Pippi-figurer till Daisy och världens sötaste paket till tvillingarna.



Paketet innehöll galet söta bodys och strumpor. Jag älskar Noa Noa!


Och Linda älskar bebisar hehe.


Spricker deras kinder.


Daisy ville också hålla lite när mormor var på besök tidigare under dagen.


Och tvillingarna bemöter uppmärksamheten på sitt vanliga manér - genom att sova.
Det är som att de laddar hela dagarna med sömn för att kunna ställa till med jävelskap på nätterna.

Pippis kappsäck

Tänk här har jag gått i alla år sedan barnsben och trott att Pippi Långstrump har en kappsäck full med guldpengar.
Men tydligen är det gulliga cash, sk gullpengar.
Hela min värld har nu vänta upp och ner.
Snart kommer väl någon och påstår att jorden är platt också.

Att vara osv

Ibland kan man behöva en stund för att ligga och fundera över livet. Så här åtta dagar utanför livmodern.


Vi har förresten tittat på Att Vara på TV3 ikväll - ett program jag skulle ha jobbat med men det kom en tvillingfödsel emellan. Men åh vad jag gillar det programmet.

Just nu:

Premiärtur med vagnen.

Fokus på storasyster

Den här omställningen är inte helt lätt för Daisy. Hon är väldigt eftertänksam nu och det märks att det är många tankar som snurrar runt i hennes lilla huvud.

Någon som har tips på hur man hjälper henne att vänja sig vid alla förändringar?

Vi försöker fokusera så mycket det går på henne och överösa henne med kärlek och uppmärksamhet.
Idag har vi till exempel gjort armband. Det krävde stor koncentration...


...och tungan rätt i mun.

Grannarna kom över med en present också - enbart till Daisy. Genidrag!
Och farmor, som är här och hjälper till, åkte till leksaksaffären och köpte en försenad födelsedagspresent.


Daisy spelar som en rockstjärna men förklarade så här för oss när hon öppnat paketet:
"Man får inte spela nära bebisarna, då kan de vakna!"

Sötunge.

Blomsterlandet i Sjöberg

Man kan nästan tro att vi öppnat blomsterhandel här hemma. Det är helt överväldigande vilka fantastiskt omtänksamma människor vi har i vårt liv.
TACK farmor och farfar, mormor och morfar, alla på Aftonbladet, Nils och Yvonne, Linda, Helena och Mattias!


Lily och Tvåan fick också presenter från Aftonbladet. Bland annat Rockbjörnen som Daisy genast la på plats bredvid dem.

Morgonutsikt

Nätterna är jobbiga, det medger jag. Inatt har jag sovit drygt tre timmar. Men så vaknar man med den här utsikten och då känns livet lite som vaniljglass.

Nu ska vi iväg till BB igen för koll på Lily.

Det har tagits många tester på Lily och mig.

Hemma

Vi har äntligen fått komma hem!

BB Stockholm har varit fantastiskt. Där har jag fått alla mina tre (!) barn. Men det stannar nog där. Ett tydligt tecken på att en vecka på sjukhus är nog för mig är att jag igår längtade ut när haglet öste ner och hängde ut genom sjukhusfönstret.

Nya erfarenheter hittills är:
• Det finns microblöjor. Alltså blöjor som är mindre än ettan. Ettans blöjor sitter under armhålan på tvillingarna.
• Storlek 44 ser kanske ut som dockkläder men kan t o m de vara för stora för våra småflickor. Håkan fick åka hem från BB för att handla minikläder.

Så här ser storlek 50 ut på dem.

Nästan taskigt att klä på dem ju.

Och Lily kämpar med vikten. Nu har det vänt lite grann men vi måste åka in och kolla henne varje dag. Kämpa Lily!

De gillar spjälsängen hemma i alla fall där de ligger på tvären och vips så har vi en skötbädd bredvid.

Baby blues

Så här fjärde dygnet in på amningen åker hormonerna bergochdalbana i kroppen. Det kanske är därför jag gråter hela tiden. Eller så är det av ren och skär oro och hemlängtan.
Jag har nu legat på sjukhus i en vecka och bara träffat Daisy två korta stunder under den perioden. Jag saknar henne så mycket att det gör ont i själen.
Jag hade hoppats att vi skulle få lämna BB idag men det ser mörkt ut på den fronten.
Ettan var lite seg i starten med amningen och hon har tappat för mycket i vikt. Nu är hon nere på 2420 gram och det vänder inte. Det måste vända. Oron för den lilla sparven gör också att känslorna är lite all over the place som en viss prins visst sa.
Av alla fina namnförslag har vi bestämt att hon ska heta Lily, bland annat för att hon är så liten.

Lily med bekymrad min i matkoma.

En mätt och nöjd lillasyster med bättre viktkurva.

Nattugglor

Hörrni twins, ni kan inte tänka er att sova så här gott på nätterna?

Macka? Macka!

Veckans bästa måltid var helt klart brickan vi fick in efter förlossningen. Denna gång med två små hälsningar.


Och snart, snart får jag äntligen dricka ett glas riktig champagne.

Första mötet med storasyster

Idag var tvillingarna med i Sportbladet. De rosa fina sidorna.

De fick också äran att träffa storasyster Daisy för första gången.
Daisy var först väldigt skeptisk till att träffa mig och ville bara sitta hos pappa. Men hon var förtjust i bebisarna och hjälpte oss att mata dem och byta blöja. När de gnydde lite förklarade hon att de ville ha en napp eller hade ont i munnen (oklart varför).
Mest nöjd var hon när hon såg att min mage var borta (läs: mindre) och att bebisarna kommit ut och nu kan åka i vagnen.
Hon kommer att bli en strålande duktig storasyster. Samtidigt tycker jag så synd om henne på något sätt. Plötsligt tvingas hon bli så stor och dela vår uppmärksamhet. Det blir en stor omställning att vi nu är fem i familjen.
Fem!
Jag saknar henne så och längtar tills vi får åka hem och vara en familj igen.

Det syns att jag inte varit utanför sjukhuset på fem dagar...

Två dygn gamla.

Live från BB

Jag kan inte sluta titta på de små tjejerna och kan inte förstå hur de fick plats i min mage. Över 5,5 kilo bebis. Inte konstigt att det var kämpigt på slutet.


Igår morse fick jag veta att mina värden försämrats igen och det var dags att köra igång förlossningen. Jag kände mig inte alls redo och blev rätt skärrad men det var bara att köra.
Jag berättar om förlossningen en annan gång men känslan efteråt var att jag fanimej är en superwoman som klarar allt. Det är en rätt ball känsla och man klappar alldeles för sällan sig själv på axeln.


17:20 kom Ettan ut med en rasande fart. Vikt: 2730 gram. 47 cm.
17:39 kom Tvåan som fick kämpa lite mer. Vikt: 2820 gram. 47,5 cm.
Lika som bär och söta som få.


Nu ska vi bara enas om namn till dem också.

Tvillingarna är här

Hand i hand och så fina att mitt hjärta nästan spricker av kärlek.

Uppdatering

Vi väntar fortfarande på fler provsvar men efter att jag lades in på BB har mina värden stabiliserats.
Orsaken: Jag vilar.
Så nu blir det kanske inte igångsättning förrän på lördag eftersom bebisarna mår bäst i magen. Men jag får inte åka hem.
Så väntan fortsätter...

Frekvensen från två små hjärtan.

Till vänster: Min mage 2010 när jag åkte in till BB för igångsättning med Daisy.
Till höger: Min mage igår.

(Och jo, jag har köpt nya underkläder sedan 2010. De ser bara likadana ut.)

Jag kommer inte liveblogga från förlossningen direkt men inom ett dygn är jag förmodligen trebarnsmamma

Den här dagen blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Efter att jag mått allt sämre de senaste dagarna och fått diverse nya krämpor ringde min barnmorska imorse och sa att blodproverna jag lämnade igår inte var hundra och att de ville kolla mig igen idag på BB.
Så vi åkte in för koll.


Kollen blev lite längre än så.
Nu är jag inlagd på BB med havandeskapsförgiftning.
Svärmor satte sig just på ett plan från Halmstad för att kunna ta Daisy. Håkan är och hämtar Daisy på dagis så att hon kan komma till BB och pussa på mig och jag kan förklara varför jag inte kommer hem ikväll eller de närmaste kvällarna.
Senast imorgon sätter de igång förlossningen. Inom ett dygn har tvillingarna med andra ord tittat ut.
Förmodligen.
Jag måste erkänna att jag är skärrad, rädd och lite chockad. Jag är inte redo för smärtan och behöver alla uppmuntrande ord jag kan få.

Note to self: Googla aldrig havandeskapsförgiftning igen.

Hipp hipp hurra!

Daisy var själaglad när hon fick veta att Ronny och Marcus skulle komma och hälsa på igår. Att de dessutom hade paket med sig gjorde henne om möjligt ännu gladare. Och så var det smurfar i paketen. Ja, ni fattar.

Dessutom hade de med sig bakelser. Daisy plockade genast fram tårtljusen, tryckte ner tre stycken i prinsessbakelsen och sjöng hela "Ja må hon leva!"... till sig själv.


Och avslutade med ett hipp hipp hurra till sig själv förstås.


Och hipp hipp hurra för att de här två godbitarna finns i mitt liv.

Min man alltså

Att lyckas hålla tvillingarna inne till den 15 oktober har varit lite av en milstolpe. Anledningen är att Håkan gärna ville gå på festen han är på ikväll eftersom Sportbladet, som han är chef för, nominerats till årets redaktion.
Hur det gick?
Han vann!
Jag har just sett talet på aftonbladet.se och är galet stolt över min man.


Nu ska han få bada i champagne och jag ska göra mitt bästa för att knipa så vi slipper pinsamma scener på förlossningen.


Min man = ett geni i snygg förpackning.

Husligheter

Det här med hus alltså det verkar passa mig och lockar fram oväntade sidor. Jag har tex gjort en syhörna på övervåningen och har sytt gardiner till Daisy, vårt sovrum och tvillingarnas.
Idag köpte jag även stuvbitar för att eventuellt ge mig på att sy ett lapptäcke. Om jag hinner innan förlossningen, för sen lär det ju vara kört...

Syslöjd.

Daisys rum.

Hej vecka 37

Blir det möjligtvis leverans den här veckan?


Det börjar bli lite framtungt nämligen.